SVT Nyheter: Hej! Vi börjar chatten 20.30 då Korrespondenterna är slut. Chatten pågår 30 minuter.
Tommy Nyberg: Vår ekonomi är uppbyggd på billig energi som bla gör transporter, tillverkning och att vår levnadsstandard är hög. Hur skall vi i Sverige göra för att bli CO-neutrala? När jag tänker på hur bl a på vårt beroende på bilismen. Hur skall vi göra för att jorden skall mäkta med en befolkning som har samma levnadsstandard som vi???? Är det möjligt eller måste vi ställa om oss till ett annat samhälle som gör det möjligt och hur??
Johan Rockström: Hej Homeros,
jag har stor respekt för Lennart Bengtsson, men han representerar en minoritet inom klimatvetenskapen. Han är en seriös forskare, och håller med om att människan värmer upp jorden genom utsläpp av växthusgaser. Det som skiljer honom från majoriteten av klimatforskare är att han bedömer att jorden är mindre känslig för utsläpp av växthusgaser än de flesta forskare. Anledningen är att han i huvudsak bedömer att förstärkande återkopplingar (där jorden självt förstärker uppvärmning) inte sker. Men vi ser redan att de sker, som exempelvis när Arktis smälter och byter färg från ljus till mörk yta, som gör att mindre värme från solen reflekteras tillbaka till rymden. Dessutom. Den prognos Lennart gör av risken, att vi kanske når 1-2 graders uppvärmning, är redan det ett STORT problem. Vittnesmålen från människor i Vietnam i programmet är ett tydligt exempel på det (vid 0.8 C uppvärmning). Risken är att vi når över 3 C uppvärmnign redan detta århundrade, vilket vore oerhört allvarligt. Det som skiljer Lennart och de flesta klimatforskare är således skillnaden mellan stora klimatproblem eller potentiellt katastrofala konsekvenser. Så, trots denna skillnad, råder lite osäkerhet att vi har ett problem som vi måste (och kan) lösa.
Emma: Vi som är övertygade om klimatförändringarna behöver inte fler argument. Den stora utmaningen är att hitta pedagogiskt övertygande och gripbara förändringar som alla kan relatera till. Delge gärna. Sedan undrar jag om det går att förena ekonomisk tillväxt med hållbarhet.
Erika Bjerström: Hej Emma! Många studier visar att omställningen till fossilfri energiförsörjning skulle skapa tillväxt. Grön teknik är en av de få globala tillväxtsektorerna. Under mina resor i Afrika ser jag ofta exempel på smart, ny , grön teknik som bidrar en höjd levnadsstandard.
A.J.M: Johan, tror du att Sverige kan bli klimatneutralt? Vad ska vi använda för energikällor?
Johan Rockström: Hej AJM, och Tommy (verkar som mitt svar ang Lennart Bengtsson, hamnade under din kommentar Tommy).
Sverige kan bli klimatneutralt, åtminstone inom energisektorn. Utmaningen är i huvudsak transportsektorn. Min och många forskares bedömning är att vi behöver ett globalt pris på kol för att skapa incitament för en energiomställtning som gör oss klimatneutrala. MEN, det kommer också kräve beteendeförändringar!
Jerker Nordlund: Massiv industriell uppfödning av kreatur på spannmål vet vi är resursslöseri, men att äta vilt har knappast någon negativ klimateffekt och det kan tom. vara så att betesdjur på extensiv stäpp hindrar ökenspridning. Å andra sidan kan vilda gnuer göra det jobbet lika bra för klimatet och kanske bättre för biodiversiteten. Att vi ökar vår nationella köttkonsumtion med en älgjakt per år funkar ju inte men vilka andra klimatgränser gäller för köttätandet?
Johan Rockström: Hej Eric,
du har rätt i att klimatet har varierat (naturligt) historiskt och kommer så att fortsätta göra.
Skillnaden nu är att den globala temperaturen höjs snabbare än den gjort under de senaste 10000 åren. vi har haft variationer i Norden under de senaste 2000 åren (lilla istiden och varmperioden under vikingatiden) men dessa är ändå mindre jämfört med den globala uppvärmning vi redan sett under de senaste 150 åren.
A.J.M: Hur ska man förhålla sig som privatperson till detta? Livsstilsförändringar krävs, hur tänker ni själva kring det?
Erika Bjerström: Livsstilförändringar behövs. Om vi alla avstår från en flygresa om året skulle det göra stor skillnad. Jag kämpar själv, har t ex en biogasbil men det är svårt! det finns en rättviseaspekt, vad spelar det för roll att jag kör min biogasbil om grannen kör en stor SUV och reser till thailand fyra gånger om året ? Det behövs tydliga politiska beslut som ställer samma krav på alla medborgare. Det finns spännande förslag om att införa koldioxidkvoter per person t ex.
Johan Rockström: Till jerker!
du har helt rätt i att vilt är ett bra kött ur klimat och (oftast) ur miljösynpunkt.
För uppföda djur, är frigående, betande djur, bra, medan spannmålsmatade djur (som intensiv grisuppfödning) inte bra. Extensiva system med fritt betande djur är i generellt sätt bra.
Pierre Rehnlund: Tack Erika för ett ärligt, tydligt och tufft reportage! Det behövs flera sådan här ”på bästa sändningstid”! Hälsa Johan från mig och säg att jag inte slutat att hoppas få med honom tillsammans med Anders W till Kungälv! Soliga hälsningar
Erika Bjerström: Tack, vad glad jag blir, fotograf Rikard Collsiöös bilder fångar det dramatiska i det som sker.
Kjell J: Mycket bra program! Trots att jag läst ganska mycket om global uppvärmning och klimatförändringar kan jag faktiskt inte minnas att jag stött på de stora konsekvenserna för just Vietnam. Däremot för Bangladesh, Maldiverna etc. Är det för att Vietnam hamnat i det stora minneshålet efter kriget, Erika?
Erika Bjerström: tack Kjell! Jag fick upp ögonen för detta när jag reste till Vietnam i höstas inbjuden för att föreläsa. Jag fick höra många starka vittnesbörder om det föränbdrade klimatet. Jag kan inte påminna mig att jag sett det så tydligt under någon av mina resor som handlat om att dokumentera klimatförändringarna. Det som också gjorde intryck var hur målmedvetet Vietnams regering möter utmaningarna...
Malin: om det skulle bli 4 grader varmare om 100år, hur skulle sverige se ut då. Själv bor jag på en liten på västkusten, kommer den ens finnas kvar? vilka är de största hoten mot Sverige, vilka kattasrofer kan ”bildas”
Johan Rockström: Hej Malin,
Till att börja med bör sägas att det är svårt att i detalj bedöma hur 4 grader skulle slå lokalt. Vi har inte varit på en så varm jord de senate 25 miljoner åren!
Men med mycket stor sannolikhet står vi då inför en havsyteökning på flera meter (sist vi hade ca 4 C i norden, 2 grader globalt) – för ca 120 000 år sedan, var havsytan hissnande 4-8 m högre än idag!. Säsonger kommer ändras, värmböljor bli vanliga, människor från södra Europa (där det inte kommer att gå att bo) kommer troligen flytta norrut, etc...En annan värld helt enkelt. Vi har således, trots osäkerheter, all kunskap som behövs för att undvika 4 grader. och vi kan klara det.
SVT Nyheter:
Det kommer många frågor nu. Vi kommer inte hinna med alla, men gör så gott vi kan och försöker ge ett svar på likartade frågor. Scrolla i chatten så kanske du hittar ett svar på liknande fråga om du ej får svar.
Jürgen Linberg: Hej Johan Vilka, tror du, blir de tre viktigaste politiska ställningstaganden som skall till för att få till reell förändring?
Johan Rockström: Hej Jurgen,
Nummer ett, för klimatet, är ett globalt juridiskt bindande avtal (där alla länder sätter upp bindande mål för när de skall nå en fossil-fri ekonomi.
Nummer två är att sätta ett pris på kol – först regionalt, sedan knyta ihop regioner till ett globalt pris.
Nummer tre är att sätta ett ekonomiskt värde på naturkapital, skrota BNP, och därmed etablera ett nytt ekomoimskt mått på välfärd.
om jag får lägga till en 4e, så är det KUNSKAP
Marcus: Hej, jag tittade precis på korrespondenterna och situationen i Vietnam verkar minst sagt problematisk. Men jag undrar om inte majoriteten av problemen med försvinnande stränder och kanske även med inträngande saltvatten har att göra med att man byggt dammar(vattenkraft med mera) i Mekong floden? Liknande situation finns i Spanien där Ebrodeltat försvunnit i en rasande takt. Alltså, är det inte avsaknaden av sedimenttillförsel som förklarar att byn som visades försvunnit snarare än att havet stigit med 11cm? Jag är absolut ingen klimatskeptiker men just detta problem kanske är mer orsakat av vattenkraften?
Erika Bjerström: Hej Marcus! Bra fråga. Men man kan inte jämföra havskusten utanför Nam Dinh med Ebrodeltat. När havsnivån höjs får vågorna en väldig kraft och eroderar bort strandlinjen . Så du har rätt i att effekten av den slukade byn inte bara handlar om 11 centimeters höjning, utan flera klimatrelaterade orsaker, tex också att varmare vatten också får större volym...
rickard: Har det varit varmare på jorden förut ?
Johan Rockström: Hej Rickard.
Våra samhällen har vuxit fram under Holocen, den varma period som jorden varit i under de senaste 10000 åren, efter senaste istiden. Idag är vid vid en max temperatur jämfört med hela denna perioden. Dvs, vi är på väg ur Holocen.
För 120 000 år sedan (i Eemien perioden) hade vi ca 2 C varmare än idag och hade då ca 4-8 m högre havsyta.
Christian: kommer klimatförendringarna bli jordens undergång?
Erika Bjerström: Inte jordens undergång. Ekosystemen klarar sig alltid, dvs anpassar sig- den har ju genomlevt många extrema klimat. men människan ? Jag vet inte, klimatförändringarna sker redan till priset av stort lidande och dödsfall och det kommer bli värre. Och det är de fattigaste i tropiska områden som drabbas först- och värst. Vi i de rika länderna har råd att anpassa oss.
Hans R: Varför sattsas inte mer på solenergi för alla luftkonditioneringar i länder so Vietnam
Erika Bjerström: Jag vet inte, jag hann inte titta på satsningarna på solenergi i Vietnam. Men tack för tipset!
Jan P: Är det inte så att exempelvis Grönlands södra udde var grön för 1000 år sedan , isbelagd för 500 år sedan och nu grön igen ?? Cyklerna på jorden påverkas minimalt av jordbefolkningens utsläpp och i mellantiden, innan forskningen har kommit underfund med detta, bestraffas jordens invånare med diverse avgifter och pålagor när vatten och mat saknas ! Och ! Vatten och mat har inte med denna företeelse att göra ! Mvh Jan P
Johan Rockström: hej Jan.
Det stämmer att klimatet på Grönland och i Sverige har varierat under senaste årtusenden. Men vi har redan höjt temperaturen globalt utanför den variationen! Kom ihåg att klimatet varierar mer i Arktis än på jorden som helhet (när jorden nu värmts upp 0.8 C, så är avvikelserna över Arktis ofta, redan nu 2-3 grader...vilket redan överskrider Grönlands uppvärmningen under ”midevel warm period” ca 800-900 år sedan
Mikael Håkansson: Är inte sanningen den att de ekonomiska målen ”evig tillväxt” och ”klimathotet” är två helt oförenliga mål där vi befinner oss idag? Varför försvann klimathotet från politiker och media så fort de ekonomiska kriserna vi fortfarande brottas med, dök upp? Ex Kina har byggt helt tomma spökstäder (miljonstäder) senaste 10 åren, ivrigt påhejjade av västpolitiker inom såväl Sverige, EU som USA. Kan inte se att Kinas byggande, och förbrukandet av våra gemensamma naturresurser i detta avseende är ett handlande som innebär att världens politiker tagit klimathotet på allvar. Snarare tycks de ha kastat det i papperskorgen så fort den ekonomiska krisen dök upp.
Erika Bjerström: Du har rätt i din observation att klimatfrågan halkade ner på den världspolitiska dagordningen när den ekonomiska krisen inträffade. Som jag sa i min summering så är jag idag ganska pessimistisk att klimatfrågan ska kunna få en lösning med hjälp av globala klimatförändringar. Det måste till nya aktörer- kanske civilsamhället i samverkan med näringslivet? Och så länge politikerna inte känner av ett stort opinionstryck så agerar de ganska lamt. det stora moraliska dilemmat med klimatförändringarna är ju att vi i vår generation förväntas ändra vår livsstil för att rädda generationer många årtionedne bort ...
Lars: Havet har höjts med 11 cm, men byn har sjunkit långt ute i havet och musselodlarnas hus måste höjas från två till FEM meter. Hur hänger det ihop? Mvh
Erika Bjerström: Hej Lars! Vid de tropiska stormarna får vågorna större och mer förödande kraft vid havsnivåhöjningarna och havet stiger mer när det är flod. När vi var där och filmade var det ebb!
Helene: Johan, vad är dina bästa argument för att svara de klimatskeptiker som envist fortsätter att tvivla på din och dina kollegors klimat forskning?
Johan Rockström: Öppna fönstret och titta ut!
skämt och sidor. men faktum är att det vittnes mål som visas i den Vietnam film som Erika gjort är ju inte forskning, det är fattiga människor, som levt i generationer på samma plats, som berättar om de stora förändringar de upplever vid 0.8 C uppvärmning.
Sedan försöker jag påminna om att även klimatskeptiker (till skillnad från förnekare) erkänner växthuseffekten (annars kulle vi int ekunna bo på jorden!). Skeptiker menar ofta att vi maximalt kan nå 1-2 C uppvärmning (medan klimatforskning pekar på risker på 3-6 C). MEN, vi vet nu med mycket god säkerhet att även 1-2 C skapar stora stora problem. därmed finns det, enligt mig, inget mer att bråka om! varför lämna efter oss en värld med antingen stora problem eller katastrofala problem?!
Anders: Fyra grader är högt och ett stort steg närmare sex grader. Enligt experter går vi sannolikt under om Jordens medeltemperatur höjs sex grader. Vad tror du om det?
Johan Rockström: Hej Anders,
forskning som lyfta fram allt mer är att våra kroppar har en begränsning på hur stor värme vi tål. Så, ja, visst finns det en fysisk gräns på hur långt vi kan klara uppvärmningen. Jag bedömer dock att det största hotet är stora vattenproblem, som knäcker vårt jordbruk. Utan det ingen mat...
Bengt Jönsson: Hej Johan och Erika, igår var det ett program på TV om Östersjön och kemiska ämnen. Idag så ser vi detta om Klimatförändringens konsekvenser. I TV-Rapport i kväll så visades hur pensionsfonderna investerar i olje- och gas utvinning. Hur skall vi få politiker, banker och föeretag att ändra inriktning? Ingen bryr sig !!
Erika Bjerström: Hej Bengt! Vad gäller inslaget om hur pensionsfonder investerar så finns det väl väldigt mycket som den enskilda konsumenten kan göra – beroende hur man väljer sina pensionsfonder?
Mm: Hej Johan! Som klimatexpert är du bekant med ”weather modification” – chemtrails och HAARP – tekniologi som existerar och används men censureras totalt. Din åsikt om detta.
Johan Rockström: hej Mm,
geoengineering av olika slag tas på allt större allvar bland seriösa forskare, pga av de risker vi stor inför, och att vi alltmer ser risken för oundvikliga, stora klimatförändringar. Men, jag är personligen oroad över många av dessa, eftersom vi inte vet följdeffekter. Att modifiera väder är en sådan risk teknologi, eftersom vi riskerar att destabilisera regionala väder system
Sofia S: Vegetarian, bor i kollektiv, cyklar till jobbet, röstar grönt, byter kläder med kompisar, har ingen bil. Flyger ibland till solen dock... Försöker verkligen leva så mijövänligt jag kan, men känner en enorm maktlöshet/uppgivenhet inför brist på kraftiga politiska beslut som kan göra skillnad. Hur ska jag som privatperson fortsätta leva/verka för att påverka vår jord i positiv riktning?
Erika Bjerström: Hej Sofia! Du verkar göra allt du kan och mer därtill... Känn inte maktlöshet. Att leva så miljövänligt som möjligt handlar ju att leva i samklang med sina inre värderingar.
Har du funderat på börja jobba politiskt?
Bosse B: Ett program son gör det omöjligt att inte ta ställning. Tack, men hur ska vi agera för att din slutkommentar i programmet kan bli en annan. Att sätta våra förhoppningar till yngre generationer tycks inte vara lösningen för Vietnam och sannolikt inte heller för andra utsatta områden i världen.
Erika Bjerström: Jag tror att politikerna kommer att agera den dag som opinionstrycket blir tillräckligt stort, t ex för att införa en koldioxidskatt på EU-nivå. Det är min bedömning att det vore rätt väg att gå.
A.J.M: Hur ska man förhålla sig som privatperson till detta? Livsstilsförändringar krävs, hur tänker ni själva kring det?
Johan Rockström: Hej AJM,
jag ser detta på två plan.
Ett är, ja, vi måste alla, som individer ta ett ansvar, som väljare, konsumenter, och kunskapsinsupare...
Men, samtidigt handlar lösningen om en bred samhällsomvandlig. För detta krävs politiskt ledarskap och mod. Vi behöver ”upp-ifrån” beslut som möjligör för oss medborgare att klara av en hållbar omställning till en ny välfärdsmodel (som, mycket vetenskap visar, har stora, mycket stora, förutsättningar att vara en BÄTTRE välfärd än den skitiga, hälsofarliga, och (till signifikant del) odemokratiskt kontrollerade fossila era vi nu är låsta i....)
Per Z: Är det så att naturen själv kommer att rätta till det vi nu verkar förorsaka?
Johan Rockström: Hej Per,
planeten bryr sig inte om oss. Allt detta handlar om oss själva – om att säkra att vi har en planet som kan stödja den världen så som vi känner den. Så, ja, naturen kommer alttid att anpassa sig, tippa över i ett nytt jämviktsläge...frågan är om detta nya läge kan stödja en värld med snart 9 miljarder männikor?
kom ihop att vi varit moderna människor på jorden i snart 200 000 år...och under denna period har vi haft EXTREMA klimatvariationer (innan vi nådde Holocen – dvs de senaste 10000 åren). Under denna hoppiga resa, med extrema klimatkast (plus minus ca 4 grader) var vi jägare och samlare, och några få miljoner på jorden. Lite annorlunda idag med 7 miljarder sedentära människor!
Christofer: Programmet lyfter på ett bra sätt klimatproblemet, men jag saknar ofta en helhetsyn på hur vårt ekonomiska system påverkar hela det ekologiska systemet. Även om vi löste C02-utsläppen så skulle väl mängder av miljö/naturproblem, t ex utfiskning och råvarubrist, fortgå. Hur kommer det sig, tror ni, att helhetsbilden så sällan målas upp. (Den stora förnekelsen är ju utmärkt läsning för att få förståelsen för helheten. Tack för den, Johan.)
Erika Bjerström: hej Christofer! Det finns faktiskt en del som går i rätt riktning, t ex har EU skärpt sig vad gäller utfiskningen längs med västafrikas kust. Detta har skett via opinionstryck. det finns ingen enkel helhetsbild att måla upp. Ta Vietnamesernas användning av luftkonditionering. Det bidrar negativt till klimatförändringarna men samtidigt kan jag tycka att de har en större 2 moralisk ” rätt till den än vad amerikaner har. USA har beidragit med en fjärdedel av CO 2 utsläppen som oraskar det klimatrubbningar vi nu ser. Ett så fattigt land som Vietnam har knappt bidragit alls. Hel aklimatfrågan är en svår avvägning- men i grunden skulle omställningen till fossilfria energisystem bidra positivt till ekonomi och klimat. En vinna-vinna situation!
Karin: Johan svarade adrig på denna fråga utan någon annan (?)>> Tommy Nyberg: Vår ekonomi är uppbyggd på billig energi som bla gör transporter, tillverkning och att vår levnadsstandard är hög. Hur skall vi i Sverige göra för att bli CO-neutrala? När jag tänker på hur bl a på vårt beroende på bilismen. Hur skall vi göra för att jorden skall mäkta med en befolkning som har samma levnadsstandard som vi???? Är det möjligt eller måste vi ställa om oss till ett annat samhälle som gör det möjligt och hur??
Johan Rockström: Hej karin,
detta är den stora frågan, inför vilken alla beslutsfattare (hittills) valt att stoppa huvudet i sanden...det är NU som världen rör sig snabbt (och positivt för världens fattiga) mot en värld med en majoritet av ”rika” människor. Min bedömning är att världen inte klarar av att böra detta med nuvarande livstilar, utan det kommer att krävas en stor omställning till hållbara livstilar (med cirkulär fossil-fri ekonomi) för att möjliggöra välfärd för alla på jorden)....
Christian: om vi minskar koldioxid kommer det kosta mycket, och jorden har inte så mycke pengar. men frågan är, kan vi gö nånting utan att sluta med koldioxid utsläpp?
Erika Bjerström: Jag tror inte det skulle kosta så mycket att minska koldioxidutsläppen, man måste väga in de långsiktiga kostnaderna av förstörda jordbruksmarker, sämre global matsäkerhet. Men just nu verkar inte förmågan och viljan finnas att satsa på nya energisystem. Men allt är inte nattsvart, det finns många amerikanska delstater som ligger i framkant med grön omställning, t ex Kalifornien.
Mm: Är det inte så att Antarktis blir kallare och Arktis varmare? Vad betyder det?
Johan Rockström: Hej Mm,
även Antarktis blir varmare, men hittills förändras det mindre. Men, senaste forskning visar att även Antarktis förlorar massa.
Jan P: Alltså måste vi på sikt inrikta oss på Eemien-perioden och acceptera cyklerna ! Eller hur ? Mvh Jan P
Johan Rockström: Ja, vi får anpassa oss till oundviklig klimatförändring. Men, vi måste också undvika de största riskerna (att gå bortom 2 grader)
Mattias: Varför har inte temperaturen stigit mer de sista 15 åren? Den globala medeltemp. har legat på en platå sedan 1998. Kan det inte vara så att ni har överskattat återkopplingsmekanimserna och underskattat de naturliga variationerna i väder och klimatsystemet? Vad säger ni om 10-20 år om vi fortfarande inte haft någon mer global temp.ökning?
Johan Rockström: Detta stämmer inte. Temperaturen ökar öven de senaste 15 åren. Det är ett statistiskt trix att hävda att den inte ökat. Anledningen är att 1998 var ett extremt El Nino år, med en extrem uppvärmning. Drar man en linje från denna värmetopp till idag, ser det ut som om uppvärmningen avstannat. Stefan Rahmstorf och andra forskare har tydligt visat att uppvärmningen fortsätter i linje med IPCC. OCH, kom ihåg att 90 % av den värme som våra utsläpp av växthusgaser orsakar tas upp av planetens verkliga termostat – nämligen haven!
PIA: Jag vill aldrig missa korrespondenterna! Ni är fantastiska. Vad beträffar klimatförändringarna i vår värld, tycker jag, att vi alla måste ställa krav på våra politiker att de tar upp frågor betr. koldioxidutsläpp, metangas, transporter kors och tvärs över jorden, och inte minst mat som slängs helt i onödan. Vår konsumtion är ju rena helvetet!! Det finns massor att göra. Politikerna måste varje år tala om vad de uträttat betr klimatförbättringar. Min fråga är vad tycker Ni att vi alla måste göra. Jag har ett rikt liv, men jag tänker på våra barns framtid och är arg och protesterar via nätet, betr. förstörelsen av vår jord, ett exempel exploateringen av Arktis. Ibland är jag så arg, att jag måste skriva till olika instanser för att få lugn och ro ett tag till nästa fight... Varm hälsning med hopp om svar PIA
Erika Bjerström: Hej Pia! Ilskan är en bra drivkraft. I USA jobbar många med klimatfrågan på lokal nivå, i ” communities”- jag rtor på att skapa många gröna öar i samhället.... där man ställer krav på sin lokala mataffär, transporter , samåker mm. Och tack för beröm till Korrespoondenterna. Det är ett unikt program och det är coolt att Public Service gör det möjligt för oss att t ex göra en så omfattande research och resa som den vi nu gjorde till Vietnam! Jag vill tacka redaktören Saam kapadia, redigeraren Sami Putkinen och Rikard Collsiöö fotograf- programmen är en kollektiv insats!!
Anita : Varför kan vi inte införa ett kreditkort på koldioxidutsläpp? Säg att varje person får 6 ton att göra av med på ett år. Varje gång vi tankar bilen, köper en flygbiljett, handlar tropiska frukter etc. så dras den uträknade koldioxiden av. När allt är slut och man ändå vill flyga till Thailand, får man köpa ny koldioxid av de som inte förbrukar allt. Det skulle kanske gynna fattiga pensionärer att få ett extra tillskott i kassan.
Johan Rockström: Detta gillar jag!
Geog Monbiot från UK föreslog ett sådant system flera år sedan. UK övervägde att testa, men det ansågs för svårt. jag har talat med Svante Axelsson på SNF om att test köra något sådant i någon eller några kommuner i Sverige. Dags att testa kanske!
SVT Nyheter: Vi hann svara på nästan alla frågor! Hoppas ni är nöjda med kvällens klimatchatt. Tack för ert engagemang och era kloka frågor! Tipsa gärna om korrespondenternas program som finns på svtplay.se/korrespondenterna.