Christina berättar i Gomorron Sverige att hon var ovetande om risken att drabbas av dessa skador innan förlossningen.

– Jag visste ju att man kan spricka och jag var rädd för var ju att det skulle göra ont. Men jag visste inte hur mycket eller vad man kunde få för besvär av det, säger hon.

”Kom värk på värk på värk”

Christina L'amato förlossning eskalerade fort. När hon kom in var livmoderhalsen inte så öppen, och barnmorskorna spräckte hennes hinnor så att vattnet skulle gå och förlossningen skulle ta fart.

– Då kom värk på värk på värk.

Till slut kom dottern snabbt och läkare tog till sugklocka för att hjälpa barnet ut. Det var då Christina skadades i underlivet.

– Jag kände ingenting, det jag kände var värmen. Och jag sprack hela vägen upp till ändtarmen, berättar Christina L'amato.

Det som hände var en såkallad sfinkterruptur, att trycket och sugklockan gjorde att hennes underliv gick sönder mellan slidan och ändtarmsöppningen.

”Känsligt att prata om”

Den officiella statistiken visar att 4.000 kvinnor drabbas årligen, men det finns ett stort mörkertal eftersom skadorna inte alltid skrivs in i journalen. Enligt källor till Uppdrag Granskning kan det röra sig om upp till 10.000 drabbade varje år.

Och de svårare bristningarna vid förlossning har förvärrats. De skadorna kan leda till att man ha svårt att hålla tätt och får försämrat sexliv för resten av livet. Men trots att tusentals kvinnor drabbas så pratas det lite om det.

– Det är ganska känsligt att prata om, säger Christina L'amato.

Vad fick dig att våga berätta?

– Jag är ganska öppen av mig, och det är ett viktigt ämne. Jag fick bra hjälp efteråt, kostråd och bra salvor. Jag läkte bra också, jag har haft tur. Det har varit läckage, men jag fungerar och har inga besvär nu.

Nollvision omöjligt

Vi vet mycket om dessa skador i Sverige, och vi vet att vi ligger dåligt till internationellt. Vi kommer aldrig kunna hamna på noll skadade kvinnor årligen, men vi behöver bli mycket bättre än i dag, säger barnmorskan Mia Ahlberg.

– Vi vet massor om riskfaktorer för att få de här skadorna. Men vi vet inte exakt vad man ska göra rent manuellt för att undvika dem.

Men människor har ju fött barn i alla tider. Hur kommer det sig att man inte vet hur man ska undvika detta år 2015?

– Jag tror att kvinnor alltid fått dessa skador, men att vi är väldigt bra på att diagnostisera dem i Sverige i dag.

Tvåan blev drömförlossning

Finland nämns ofta som en förebild, med det så kallade finska greppet, ett förebyggande handgrepp för att stödja kvinnans mellangård när huvudet passerar ut. Det används även i Sverige, berättar Mia Ahlberg.

– Men finska greppet är ett batteri av saker. Man ska dessutom prata lugnande med kvinnan och för att det ska fungera som det ska bör förlossningen gå väldigt långsamt. Om det är sugklocka inblandat så går det ju ofta fort.

Christina L'amato vågade ändå föda fler barn, trots den jobbiga upplevelsen med äldsta dottern.

– Andra barnet var en drömförlossning. Då kunde jag stå upp och röra på mig mer, vilket jag tror hjälpte.