Det är brandfarliga december i Sverige igen – den del av året som sticker ut med dyster statistik. När SVT Nyheter ringer runt till ledande forskare på brandsäkerhet, och i synnerhet bostadsbränder, så instämmer samtliga i det som Nils Johansson, biträdande lektor vid Lunds tekniska högskola, har att komma med.
Det är några klassiska, men också potentiellt livsviktiga, tips.
– Se över brandvarnaren, prova den och byt batteriet. Har man ingen ska man införskaffa en omedelbart, säger Johansson, och fortsätter:
– Se till att ljusen är släckta. Lämna inte ett rum där det finns tända ljus, helt enkelt.
– Brandsläckaren ska stå framme, gärna på en plats där det är lätt att komma åt dem. Sedan skadar det inte att ha brandfilt heller.
Dödsstatistik som inte förändras
Det finns en rad nollvisioner i Sverige, en av dessa handlar om att ingen ska behöva dö i en bostadsbrand. Men det går trögt och statistiken ser i princip identisk ut – år efter år.
Cirka 100 personer omkommer i de 20.000-25.000 bostadsbränder som inträffar i Sverige varje år. Så ser det ut trots rejäla insatser och en nollvisionen om bostadsbränder som funnits sedan 2010, siffran tycks alltså inte gå ner.
– Man antar ganska ofta en nollvision utifrån en idé om att det vore bra om ingen skadades eller dödades, säger Ragnar Andersson, professor i riskhantering vid Karlstads universitet.
Halvtid i mångmiljonprojektet
Sedan 2014 leder han en del av det stora forskningsprojekt som har till syfte att få fram ny kunskap om varför det brinner i bostäder. Totalt 23 miljoner kronor har pumpats in.
Nu har man nått halvtid i projektet, och professor Ragnar Andersson undersöker den del som berör just nollvisionen för dödsbränder. Efter snart tre år i projektet kallar han det fortfarande för en ”jätteutmaning”.
– Den har ju inte underbyggts med några strategier, säger Andersson och jämför med till exempel nollvisionen om antalet döda i trafiken.
Där finns tydlig statistik över alla möjliga faktorer – till exempel vet man i detalj under vilka omständigheter som dödsolyckorna i trafiken sker.
– Ur trafiksäkerhetssynpunkt ser det bra ut, och man vet på ett ungefär att ”detta behöver göras”, säger Ragnar Andersson.
Gamla och sjuka är sårbara
För att få ner dödsbränderna har man haft mycket sämre koll generellt. Till att börja med behövs det siffror att luta sig mot om man vill ta fram ordentliga strategier.
Därför har professor Ragnar Anderssons projekt jobbat med att samköra statistik hos MSB, Rättsmedicinalverket och Socialstyrelsens dödsorsaksregister.
– Det är de riktigt sårbara i samhället som drabbas: gamla, sjuka, handikappade och i viss mån personer med missbruksproblem, säger Ragnar Andersson, och fortsätter:
– Äldre har till exempel väldigt små chanser att klara sig om det börja brinna.
”Dubbelt så stor risk att drabbas”
När det nu lackar mot jul, och slutet av 2016 närmar sig, ökar också risken för bostadsbränder generellt.
I december och januari löper man ungefär dubbelt så stor risk att drabbas av brand i sin bostad jämfört med i juli och augusti, visar statistiken.
– Under vintermånaderna är man inomhus mer och man värmer upp sitt hus mer vilket kan vara bidragande orsaker, konstaterar Petra Andersson vid Sveriges tekniska forskningsinstitut.
Hon leder den del av forskningsprojekt som bland annat ska analysera varför de redan gjorda insatser i samhället inte haft någon effekt. 2018 ska det vara klart, och hittills har man tittat på vad som karaktäriserar de bränder där en eller flera personer dör.
– Det sker ofta under natten jämfört med vanliga bostadsbränder som sker när vi kommer hem från jobbet och lagar mat. Dödsbränder orsakas ofta av rökning och sker i sovrum och vardagsrum, ofta i stoppade möbler eller annan inredning, säger Petra Andersson.