Troféjakt blev en världsnyhet när den 13-årige lejonhannen Cecil fick sätta livet till. Det var den amerikanske tandläkaren Walter J. Palmer som betalade nära en halv miljon kronor för att få skjuta ett lejon i zimbabwiska Hwange National Parks.

Enligt Palmer visste han inte att lejonet var en känd, lokal favorit.

Skjuter djur i hägn

Även svenskar åker på jaktexpeditioner utomlands. I Afrika är det populärt att jaga elefant, noshörning och leopard och i Kanada, Ryssland och USA är det vanligt med jakt på varg, brun- och svartbjörn.

Enligt Ola Jennersten, expert på biologisk mångfald vid WWF, förekommer bland annat ”canned hunting” i Afrika. Det är jakt på privat mark där man köper djur, släpper ut dem i ett inhägnat område för att sedan skjuta dem med gevär eller pilbåge.

– Det tycker jag är långt ifrån ärlig jakt. Ärlig jakt är väl organiserad, man jagar på ett överskott och har ett hållbart jagande där lokalbefolkningen får en schysst ersättning från jakten, säger han till SVT Nyheter.

– ”Canned hunting” där man kan beställa ett lejon internet som de sedan släpper ut för att dödas. Fallet Cecil är lång ifrån vad jakt egentligen ska vara.

CITES-listan

Det är inte olagligt att ta med jakttroféer hem till Sverige, men det gäller att veta vad som gäller.

Import av jakttroféer regleras genom EU:s gemensamma lagstiftning. Många av de arter som är populära att föra in som jakttroféer till Sverige är med på CITES-listan. CITES står för Convention on International Trade in Endangered Species of Wild Fauna and Flora och kallas även för Washingtonkonventionen. Avtalet är internationellt och reglerar handeln med hotade arter av vilda djur och växter.

EU:s A- och B-lista

EU:s lagstiftning delar upp arterna i två grupper, EU-bilaga A innehåller arter som är akut utrotningshotade och dit räknas bland annat brunbjörn, grizzlybjörn, leopard och gepard. Om man vill föra in troféer från A-listan måste man har ett importtillstånd från Jordbruksverket och ett exporttillstånd från landet man har jagat i.

EU-bilaga B innehåller arter som är utrotningshotade eller riskerar att bli utrotningshotade om inte handeln är strängt reglerad. På den listan finns bland annat isbjörn, lejon (förutom persiskt lejon) och flodhäst. När det gäller djuren på B-listan så krävs det normalt inte ett importtillstånd utan det räcker med ett exporttillstånd. Men förutsättningen för detta är att det är den sökande som själv har skjutit djuret.

”Ren nöjesjakt”

Cecil-fallet, där lejonet först sköts med pilbåge och sedan avlivades med gevär 40 timmar senare, kallar Ola Jennersten för vedervärdigt.

– Det är mycket pengar i det. Det finns människor som tycker att det fränaste som finns är att skjuta ett lejon. Den här killen betalade nästan vad som helst. Det var en ren nöjesjakt vad jag förstår.

– Ska det vara jakt på lejon kan jag tänka mig att det ska vara problemlejon som man identifierar, så att man är noga med att veta vem individen är, och sedan skjuter man den snabbt med ett gevär så att den slipper lida. Och inte hålla på med sådana här Robin Hood-metoder. Det är otroligt primitivt, säger Ola Jennersten.

KRAV-märkt jakt

Ola Jennersten befinner sig just nu i Ryssland och diskuterar jakt på tiger och björn i landet. Han menar att det inte bör vara något generellt förbud mot att skjuta storvilt, men det är bara problemdjur som man bör ta bort. 

– Som här i Ryssland där man har ett program för att ta hand om tigrar och björnar som det är problem med. När det finns för lite mat händer det att tigrar går in i byar och det kan då vara okej att skjuta en tiger också. Det kan främja arten i sig och kan vara bra så att människor inte bara förknippar djuret med något dåligt, säger Ola Jennersten. 

För att jaktresor ska fungera bättre i framtiden skulle han gärna se ett slags certifieringssystem.

– Att en tredje part godkänner anläggningen och jakten så att pengarna också går till lokalbefolkningen och viltvården. Ungefär som KRAV-märkningen fungerar på mat. Då får vi ett vinn-vinn system och det inte blir som för tandläkaren och Cecil.

Rättegång pågår

Efter att ha hållit sig under i två månader trädde Cecils jägare fram och gav intervjuer med nyhetsbyrån AP och tidningen Minneapolis Star Tribune.

– Om jag hade vetat att det här lejonet hade ett namn och var viktigt för landet eller för en studie så hade jag självklart inte tagit dess liv, sade jägaren i intervjun.

Flera personer som deltog på jaktexpeditionen är misstänkta för jaktbrott. Huvudman är 52-åriga Theo Bronkhorst som står anklagad för att ha ”underlåtit att förhindra illegal jakt”. Rättegången pågår vid domstolen i Hwange i Zimbabwe.

Zimbabwe har också begärt att Palmer ska utlämnas från USA för att ställa honom inför rätta.

Zimbabwe har skärpt jaktreglerna

Efter Cecil-fallet har naturvårdsmyndigheterna i Zimbabwe skärpt landets jaktregler. ”Jakt på lejon, leopard och elefant i områden utanför nationalparken Hwange förbjuds omedelbart, tills vidare,” meddelade Edson Chidziya, chef för park- och viltstyrelsen Zimparks i en kommuniké i början av augusti.

Jakt med pil och båge förbjöds också, om inte särskilt tillstånd har lämnats av myndighetens högsta ledning och parkpersonal deltar i jakten.