Acta är ett multinationellt handelsavtal vars syfte är att bekämpa piratkopiering och varumärkesförfalskning. Avtalet ska skydda de immateriella rättigheterna, alltså patenträtten och upphovsrätten.
I huvudsak handlar avtalet om varumärkesförfalskning samt att få gemensamma minimiregler för hur intrång i upphovsrätten och patenträtten ska regleras.
Sverige skrev under
Trots att avtalets huvudsyfte är att förhindra handel och tillverkning av piratkopior på mediciner och andra varor är det delen om upphovsrätten som den hårdaste kritiken har kretsat kring.
Avtalet har hittills undertecknats av 22 av EU:s 27 medlemsländer. De länder som ännu inte undertecknat avtalet är Cypern, Estland, Nederländerna, Slovakien och Tyskland. Sverige undertecknade ACTA-avtalet i januari.
Ursprunget till avtalet är strandade försök inom FN:s organ för immateriella rättigheter för att stärka upphovsrätten och patenträtten. Flera länder motsatte sig FN:s hårdare förslag och förhandlingarna rann ut i sanden. Enligt Dagens Nyheter bottnade osämjan i en konflikt mellan rika industriländer och utvecklingsländer. Länder som Kina, Brasilien och Indien menade att patentlagar skapar orättvisa och förhindrar spridning av viktig kunskap.
Inte slutförhandlat
Trots att flera länder har undertecknat avtalet är det inte slutförhandlat och många kritiker menar att avtalet är svårtolkat och diffus. Under förhandlingarna höjdes kritiska röster för att insynen i avtalet för utomstående var begränsad. Samtidigt läckte det ut information om hur operatörer skulle hållas ansvariga för vad deras kunder gjorde på nätet och om hur enskilda internetanvändare skulle kunna stängas av.
Den kritiken har dock tonats ner på senare tid. Enligt avtalet har varje enskilt land rätt att fatta beslut om vilka metoder de vill tillämpa. Avtalet säger däremot att man ska ”främja samarbetet mellan tjänsteleverantörer och rättighetsanvändare för att komma tillrätt med intrång i den digitala miljön”. Men kritiken fortsätter att kretsa kring den personliga informationen och integriteten på nätet.
Polens regering har dock backat inför de massiva protesterna, främst bland unga polacker. Premiärminister Donald Tusk sade i förra veckan att ratificeringen av avtalet läggs på is tills konsekvenserna har övervägts noggrannare.
-Jag anser att argumenten för att stoppa ratificeringsprocessen är berättigade, sade Tusk.
Även Tjeckien och Slovakien har nu backat. Tjeckiens premiärminister Petr Necas sade i veckan att hans regering under inga omständigheter kommer att bidra till att frihet och information hotas.
Obama kritiseras
Även i USA har kritiska röster höjts. Inte minst efter att president Obama i fjol valde att underteckna avtalet som ett ”executive order”
vilket innebar att det inte behövde behandlas i kongressen.
Även om Sverige undertecknat avtalet dröjer det innan nya lagar kan träda i kraft eftersom frågorna måste behandlas i riksdagen. Först i höst kan Sverige lägga fram en ny proposition. Frågan ska också behandlas i EU-parlamentet.
Andreas Liebermann
andreas.liebermann@svt.se