Könskorrigering kan både handla om att man kan byta sitt juridiska kön, det vill säga att man byter personnummer, och att man genomgår operationer och medicinerar med hormoner så att kroppen mer stämmer överens med det kön man upplever sig som. För att få byta kön juridiskt samt genomgå operation av könsorganen behöver man ansöka till Socialstyrelsens rättsliga råd som beviljar detta om lagens kriterier är uppfyllda.

Utredningen i flera år

Men innan man kan ansöka måste man genomgå en så kallad könsutredning. Under cirka två års tid ska man ha varit i kontakt med vården och utretts av psykiatriker, psykologer och kurator samt inlett könsbekräftande medicinsk behandling samt levt i den önskade könsrollen i minst ett års tid.

– Den diagnostiska utredningen syftar till att ta reda på om det finns könsdysfori (könsidentitetsstörningar reds. anm.), om denna orsakas av någon av diagnoserna transsexualism, andra könsidentitetsstörningar eller könsidentitetsstörning utan närmare specifikation eller om det kan finans någon annan förklaring till könsdysforin. Det syftar också till att ta reda på om det finns andra kroppsliga eller psykiatriska problem förutom det. Sedan tittar kuratorn på hur det blir med partner, familj, skola och så, säger Cecilia Dhejne, överläkare på Enheten för könsidentitetsutredningar i Stockholm.

Prövotid i den nya identiteten

Man träffar även närstående ihop med personen, för att underlätta kontakten med anhöriga. Efter diagnos kan man inledda könsbekräftande medicinska behandlingar för att göra kroppen mer överens  med identiteten. Om man inte lever i den önskade könsrollen så behöver man också prova på hur det är, så kallad ”real-life-erfarenhet”. 

För den som inte redan lever i det andra könet blir det en prövotid där man får känna hur det är och får stöd av vården att ”komma ut”. Det kan handla om att berätta för släktingar eller kollegor på jobbet.

Byte av juridiskt kön och operation

Efter prövotiden kan man om man vill, och om man fått diagnosen transexualism, ansöka till rättsliga rådet hos Socialstyrelsen om att få byta juridisk kön och genomgå operation av könsorganen så de stämmer med könsidentiteten. Godkänns ansökan får man nytt personnummer samt om man önskar opereras så ställs man i operationskön .

Sänkt åldersgräns föreslås

I januari föreslog regeringens utredare att det borde vara möjligt för 12-åringar, med vårdnadshavares tillstånd, att ändra sitt juridiska kön. Man föreslog även att det borde vara möjligt att ansöka om att få göra kirurgiska könskorrigeringar från att man fyllt 15 år. I dag är gränsen 18 år. Cecilia Dhejne tycker att det är ett bra förslag.

– Det kan tänkas drastiskt. Men det går inte till fullo att sätta sig in i detta om man inte lider av det. Om några få människor efter noggranna medicinska överväganden skulle få möjlighet att få en kropp som stämmer överens med deras könsidentitet före de fyllt 18 år skulle det vara mycket bra för de personerna. De flesta personer vill inte göra det förrän de fyllt 18 och många vill inte alls opereras, men några vill det, och behöver det och alternativet är att de skulle gå ytterligare tre år med ett mycket stort lidande.

Även personer som är under 18 år kan i dag få hjälp och stöd av könsidentitetsmottagningar på Astrid Lindgrens barnsjukhus och vissa vuxenteam tar emot från 16 års ålder. Till en del mottagningar i landet behövs det en remiss från barn- och ungdomspsykiatrin, eller från en ungdomsmottagning.

– Ungdomar kan efter diagnos få all övrig behandling, men för det juridiska bytet och kirurgiska ingreppet i könsorganen behöver man tillståndet från Socialstyrelsen som i dag kräver att man är över 18 år, säger Cecilia Dhejne.