Elin Tybring som läser design och produktframtagning på KTH och Lisa Granberg, nyutexaminerad från Beckmans, bestämde sig för att ge internetanvändare en chans att ta kontroll över sina liv på nätet, efter sin död.
På tjänsten, som ännu inte är lanserad, ska du som användare kunna välja vilka sociala nätverk, som till exempel Facebook, Twitter, Flickr m.fl. som ska uppdateras eller avslutas efter din död.
När din död har registrerats hos folkbokföringen aktiveras tjänsten på Webwill och dina val du gjort där verkställs. Det kan vara att dina konton avslutas och ett mail du förberett till dina kompisar skickas ut och din statusrad i Facebook ändras.
Inloggningsuppgifterna till dina olika konton lagras på Webwill och används först av tjänsten när du dött.
-I dag lever många en stor del av sina liv på internet och frågan är vad som händer med all information, när man dör. Vi identifierade ett problem och internet är relativt ungt, om man ser rent historiskt, och problemet med konton, information, fotografier och bloggar efter döda personer på internet kommer att växa med tiden. Med den här tjänsten kan du ta kontroll över ditt liv på internet efter döden, säger Lisa Granberg.
Att skapa ett digitalt testamente kan vara till stor hjälp för anhöriga till den som avlidit. I dagsläget kan det vara stora problem att avsluta ett konto på till exempel Facebook när en person har dött. Det är endast den som har inloggningsuppgifterna som kan avsluta kontot.
Internationell lansering
Webwill har redan fått stor uppmärksamhet i bland annat Tyskland och Elin Tybring och Lisa Granberg planerar att lansera tjänsten internationellt.
De tror inte det blir några administrativa problem med att säkerställa att personer från andra länder verkligen är döda innan deras val på Webwill verkställs.
-I andra länder där inte folkbokföringen går att koppla till tjänsten får man vid registrering anmäla en person som fungerar som ”verifierare”, alltså meddelar webwill om personens bortgång med kopia av dödsbevis, förklarar Lisa.
Rune Jamsell, kanslichef på SPAR-nämnden som har hand om det statliga personadressregistret Spar, ser positivt på tjänsten.
-Det är väl bra att det finns en sådan tjänst för människor som vill ta kontroll över sina hemsidor när man dör, säger Jamsell.
Men att få automatiska utskick över avlidna personer från Spar-registret tror Rune Jamsell inte Webwill kommer att få.
-Nej, de får nog skicka in sitt medlemsregister till Spar, som vi sedan kör mot vårt register. Kommer det då upp någon avvikande post så meddelas det till dem. Det behövs ett register på över 2,5 miljoner personposter för att få en automatisk avisering, förklarar Jamsell.
Finansiering eller hur mycket tjänsten kommer att kosta eller när den lanseras vill Lisa inte prata om.
-Det kan jag tyvärr inte säga något om eftersom vi sitter i förhandlingar med investerare just nu, men jag och Elin jobbar heltid med det här och vill få ut tjänsten så snabbt som möjligt, säger Lisa Granberg.
Facebook inte lika övertygade
På den sociala nättjänsten Facebook är man inte lika övertygad om den nya tjänsten. Där oroas man över säkerheten om inloggningsuppgifterna lämnas till någon annan.
-Det är faktiskt ett brott mot våra ”Stadgar om Rättigheter och Skyldigheter” att låta andra användare lagra någons användaruppgifter. Vi ser väldigt seriöst på säkerhet och att ge lösenord till någon annan gör Facebook mindre säkert för alla, säger Annie Ta på Facebooks pressavdelning.
Annie Ta förklarar att det redan finns en policy för hur man hanterar personer som avlidit och som har en profil på Facebook. Det finns ett formulär för anhöriga att fylla i när en anhörig gått bort.
Problemet är att du måste veta, på ett ungefär, vilken e-postadress personen kopplat till kontot och vilka nätverk den valt in i sin profil.
När SVT söker på en person som avled för cirka två år sedan ligger hans profil på Facebook fortfarande kvar.
Karolina Jonason