Ett fall som dragit ut på tiden är det så kallade häktesmordet i Huddinge, som även utreds som en arbetsplatsolycka. Tre Kriminalvårdsanställda är misstänkta för arbetsmiljöbrott genom vållande till annans död.
Det var den 3 oktober 2011 som Karen Gebreab mördades på sin arbetsplats, häktet i Huddinge. Mordet klarades snabbt upp och gärningsmannen, en intagen på häktet, dömdes till livstids fängelse. Men utredningen om arbetsmiljöbrott, som inleddes samtidigt som mordutredningen för att ta reda på om hennes arbetsgivare åsidosatt sina skyldigheter att förhindra mordet, pågår fortfarande. Drygt två och halvt år efter Karens död.
– Jag kan inte uttala mig i ett enskilt fall men generellt sett är utredningstiderna för långa, säger Mats Kirestam som på Rikspolisstyrelsens uppdrag har granskat polisens handläggning av arbetsmiljöbrotten.
Tar i genomsnitt nästan ett år att utreda
Det så kallade häktesmordet är bara ett i raden av utredningar om arbetsmiljöbrott som dragit ut på tiden. Enligt Åklagarmyndighetens statistik var den genomsnittliga utredningstiden för brottet vållande till annans död, om det skett på en arbetsplats, under perioden 2008 och 2013 329 dagar, jämfört med 163 dagar för utredningar om vållande till annans död som inte hade samband med någon arbetsplats.
Det innebär att det kan ta dubbelt så lång tid att utreda vem som bär ansvaret för att grävmaskinisten dör i samband med sitt gatuarbete än om den som, av någon anledning, skulle förolyckas vid gatuarbetet vore en förbipasserande som inte hade något med arbetsplatsen att göra.
Är det relevant att göra en sådan jämförelse?
– Ja, det tycker jag. För polisens del är den största framgångsfaktorn att vidta åtgärder i nära anslutning till det inträffade, säger Mats Kirestam.
Arbetsmiljöbrotten inte prioriterade
Anledningen till de långa utredningstiderna är, enligt Mats Kirestam, att arbetsmiljöbrott inte är formellt prioriterade. På många håll saknas det även kompetens och rutiner när det gäller att utreda dem. Flera polismyndigheter tillämpar också en modell som går ut på att det inledande förundersökningsarbetet lämnas över på Arbetsmiljöverket istället för att det bedrivs aktivt och skyndsamt av polis- och åklagarmyndigheterna.
Det är faktorer som förlänger utredningstiden och i sin tur påverkar kvalitén på utredningarna och därmed möjligheten för åklagarna att väcka åtal.
– Vi har ju funnit att det inte är så stor del av de utredningar som görs som leder till åtal och fällande dom, säger Mats Kirestam.
Mellan 2008 och 2013 inträffade 299 arbetsplatsrelaterade dödsolyckor. Under samma period anmäldes 150 fall av vållande till annans död i samband med arbetsolycka och 39 åtal med samma brottsrubricering väcktes.
Om man skadas eller dör på sin arbetsplats utreds inte det i samma utsträckning som om man skulle råka ut för en olycka utanför en arbetsplats – stämmer det?
– Ja, det skulle man kunna säga. Det man definitivt kan säga är att man kan utreda arbetsplatsolyckor betydligt bättre än vad man gör i dag, säger Mats Kirestam.
Han tillägger att Rikspolisstyrelsen har fattat beslut om att följa de rekommendationer om bland annat kompetenshöjning, som hans granskning mynnade ut i.
Beslut i åtalsfrågan i sommar
Aino Alhem, som leder arbetsmiljöbrottsutredningen när det gäller häktesmordet, säger till SVT Nyheter att den långa handläggningstiden beror på att Kriminalvården är en stor myndighet med många beslutsnivåer och att utredningen är omfångsrik med många handlingar och förhör. Hon räknar med att fatta beslut i åtalsfrågan i sommar.