– Det är betydligt bättre att få in folk på arbetsmarknaden än att de står utanför, säger Calmfors i SVT Gomorron.

Rådet, som är instiftat av arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv, uppmanar arbetsmarknadens parter att förhandla fram ”ingångsjobb” med betydligt lägre löner än dagens lägstalöner.

Enligt Calmfors personliga uppfattning kan det handla om löner som ligger i storleksordningen 15.000 kronor, det vill säga betydligt lägre nivåer än dagens lägstalöner på runt 20.000 kronor.

Jobb i högst tre år

– Det kommer inte enligt vår mening att gå att klara sysselsättningsproblemen utan att acceptera större lönespridning. Och det innebär att de höga svenska minimilönerna måste sänkas, säger Calmfors. 

Ingångsjobben ska inte enbart vara avsedda för invandrare utan även för ungdomar. Man ska kunna ha ett ingångsjobb i högst tre år. Staten ger bidrag genom slopade sociala avgifter och extra jobbskatteavdrag.

Finns det inte risker med att man skapar A- och B-lag genom det här förslaget?

– Visst finns det risker, det är därför vi lagt ett förslag på att jobben bara ska finnas i tre år. Detta för att hantera riskerna, säger Calmfors.

Kritik mot förslaget

Anders Lindberg, ledarskribent på Aftonbladet, är kritisk till förslaget:

– Det är inte så mycket nytt i det utan ligger i linje med vad de borgerliga argumenterat för väldigt länge – att ökad ojämlikhet kommer att leda till effektivare ekonomi. Jag tror att det här en ideologisk argumentation, säger Lindberg i SVT Gomorron.

Alice Teodorescu, politisk redaktör på Göteborgs-Posten, är betydligt mer positiv till förslaget om en ökad lönespridning.

– Det här förslaget är en chans att få in människorna på arbetsmarknaden. I debatterna får man lätt intrycket av att diskussionerna handlar om att man antingen har ett högavlönat jobb eller så har du ett lågavlönat jobb. I verkligheten är det så att du har inget jobb alls och det problemet måste vi få bukt med. Vi har redan ett A- och B-lag.