Ensamkommande organiserar sig för att komma in samhället

Uppdaterad
Publicerad

I år beräknas över 10.000 ensamkommande flyktingbarn komma till Sverige. För att lättare komma in i det svenska samhället har över 1.000 ensamkommande ungdomar organiserat sig i lokala föreningar. SVT följde med en grupp till Vikingastaden Birka.

Sveriges ensamkommandes föreningar i Stockholm och Vingåker har fått bidrag från det som fram till förra året hette Ungdomsstyrelsen, numera Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, för att göra en gemensam aktivitet en gång i månaden.

Den här dagen går resan alltså till Sveriges första stad på Björkö i Mälaren.

Klockan är strax före 10 på förmiddagen och om bara några minuter går båten. Men en del har missuppfattat mötesplats och står vid terminalen för Birka Cruises på andra sidan stan. Tyvärr kommer några att missa resan. Men Musse Hosaeini, som är ordförande i Sveriges ensamkommandes förbund Stockholm, springer på båten till Birka i sista minuten. 

– För att komma in i det svenska samhället är det viktigt att känna till svensk historia och Birka är en väldigt historisk plats, säger Musse Hosaeini.

1.200 medlemmar i Sverige

Sveriges Ensamkommandes Förening, SEF, bildades 2012 och är till för barn och ungdomar som har flytt till Sverige på egen hand. Tre år senare finns det 14 lokalföreningar över hela landet med ungefär 1.200 medlemmar totalt, samt ett riksförbund. Det finns även intresse att starta föreningar i Finspång, Uppsala och Lund.

– Syftet med SEF är att hjälpa varandra och särskilt de ensamkommande barnen som kommit till Sverige alldeles nyligen. Vi hjälper varandra att lära känna det svenska samhället och att lära sig språket snabbare. Utanförskap uppstår lätt när man inte kan språket och kulturen, säger Musse Hosaeini.

Äger sin egen fråga

Det var Isabella Canow som hjälpte till att starta den första föreningen för tre år sedan. I jobbet mötte hon flera ensamkommande flyktingbarn som känner sig just väldigt ensamma. Hon uppmanade dem därför att organisera sig för att få en gemensam röst.

– Oftast är det vi uppifrån som tror att vi vet vad som är bäst för en grupp ungdomar. Men det är sällan som de själva får berätta det. Syftet var att de skulle äga sin fråga och vara en egen aktör, säger Isabella Canow.

”Hittar kompisar”

Numera har hon lämnat över allt ansvar till de ensamkommande ungdomarna själva som driver föreningarna helt utan inblandning från andra vuxna. En som nyligen gick med i SEF är Lina Qtet, 17 år, som kom till Sverige ensam från Syrien för bara nio månader sedan.

– Jag är jätteglad! Vi åker på utflykter och jag har hittat kompisar, säger hon.

På Birka har SEF fått en guidad tur och bland annat fått se gravfält och var vikingastaden än gång i tiden spred ut sig, något som numera är svårt att se med blotta ögat. Lina Qtet är dock mer än nöjd över resan.

– Jag har lärt mig mycket om svensk historia. Tidigare hade jag bara hört talas om vikingar i filmer. Jag är jätteglad att jag fick komma hit och kommer aldrig att glömma det, säger hon.

Skapar gemenskap

En annan som är nöjd med resan är Musse Hosaeini.

– Alla är glada och skrattar. Det är syftet med SEF – att vi ska hålla ihop och skapa gemenskap. Och det har vi lyckats med idag.

Ensamkommande barn

Varje år kommer ett stort antal barn och ungdomar utan medföljande förälder eller annan legal vårdnadshavare till Sverige för att ansöka om asyl, så kallade ensamkommande barn.

Flest ensamkommande barn kommer från Afghanistan, följt av Somalia, Syrien, Eritrea och Marocko.

Antalet ensamkommande barn har ökat varje år sedan 2004. Då sökte 388 barn om asyl, 2014 var motsvarande siffra 7.049 barn.

Enligt Migrationsverkets prognos, från den 28 april i år, beräknas runt 8.000 ensamkommande barn söka asyl i Sverige såväl i år som under 2016.

Den allra senaste prognosen kom den 3 juli. Där justeras, enligt Dagens Nyheter, prognosen för antalet ensamkommande barn upp till cirka 12.000.

Bara i juni kom 1.447 ensamma flyktingbarn till Sverige – den högsta siffran någonsin för en enskild månad.

Källa: Migrationsverket

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.