Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

Får skadestånd för indraget medborgarskap

I fyra och ett halvt år blev en nu 29-årig man felaktigt ifråntagen sitt svenska medborgarskap. För det har Högsta domstolen dömt staten att betala honom ett skadestånd i en principiellt viktig dom.

– Grundlagen blir inte längre en papperstiger. När staten eller det allmänna fattar ett beslut som får allvarliga konsekvenser för en enskild person och som innebär en grundlagskränkning då måste staten också ta sitt ansvar att gottgöra den person som har kränkts, säger Clarence Crafoord, mannens ombud och vd för Centrum för rättvisa.

Mannen fick sitt medborgarskap indraget 2002 när det visade sig att den man han vuxit upp med inte var hans biologiska far. Mamman kommer från Storbritannien. Det indragna medborgarskapet gjorde att mannen inte fick göra lumpen, rösta eller söka till polishögskolan.

”Milstolpe”

Efter en lång rättsprocess konstaterar nu Högsta domstolen att det bröt mot grundlagen, närmare bestämt regeringsformen, att dra in medborgarskapet och att felet är så pass allvarligt att mannen ska få skadestånd. Detta trots att det inte finns regler om ersättning i regeringsformen.

– Det är principiellt och rent juridiskt en enorm utveckling. Svensk rätts syn på allmänna fri-och rättigheter har förändrats i grunden det senaste decenniet så det här är så till vida en milstolpe, säger Mårten Schultz, professor i civilrätt vid Stockholms universitet.

Skyddas redan

Men domen behöver inte få så stor betydelse rent praktiskt. De flesta rättighetskränkningar är berättigade till skadestånd redan innan, enligt vanliga skadeståndsrättsliga regler, och Högsta domstolen konstaterade 2005 att Europakonventionens rättighetskatalog skyddas av skadeståndsregler, säger Schultz.

– I praktiken är det så att det framförallt är när regeringsformens rättigheter skiljer sig från dem i Europakonventionen och går längre som det kan uppstå en ny skadeståndsrätt.

Fakta om regeringsformen

Visa
  • Är en av våra fyra grundlagar och utgör grunden för den svenska demokratin.
  • Beskriver hur Sverige ska styras, hur den offentliga makten ska fördelas och vilka demokratiska rättigheter vi ska ha.
  • Nuvarande regeringsformen trädde i kraft 1974 och innebar att kungen blev helt utan politiskt makt.
  • Innehåller femton kapitel, bland annat om statsskickets grunder, de grundläggande fri- och rättigheterna, hur lagar stiftas och vad som gäller om vi hamnar i krig.

Källa: Riksdagen