Effekterna av ett förändrat klimat är många och ett varmare svenskt klimat har också sina fördelar. Det kommer växa mer då vi får en längre vegetationsperiod, mellan 100 dagar längre i sydöstra landet, och 30 dagar längst i norr.
I norra Sverige har vegetationsperiodens längd redan ökat med ungefär två veckor de senaste 40 åren.
Klipper gräset i november
Det här ger lantbruket och skogsnäringen nya förutsättningar. I projektet Gradvis har Hushållningssällskapet tittat på den svenska livsmedelsproduktionen i ett förändrat klimat.
– Vi har ju ljuset i Sverige på våren och i dag är det främst temperaturen som begränsar tillväxten. Med ett varmare klimat får vi möjlighet att odla grödor som kräver sydligare breddgrader, säger Sara Bergström vid Hushållningssällskapet till SVT Nyheter.
Allt fler odlar foder-majs i dag jämfört med tio-femton år sedan. Det är ett tydligt tecken på hur bönderna anpassar sig, menar Sara Bergström Nilsson.
– Och vi ser ju redan nu att folk klipper gräset i södra Sverige i november. Så sent behövde sällan gräset klippas för 15-20 år sedan, säger hon.
Svenska sojabönor
Med ett varmare klimat får vi möjlighet att odla nya grödor som hittills krävt sydligare breddgrader.
– Vi kan nog få se sojabönor, hösthavre, höstbönor, vinterbetor, kärnmajs, durumvete och kanske till och med solrosor för oljeproduktion i slutet av seklet, tror Sara Bergström Nilsson
Ett varmare klimat ger också möjlighet till fler skördar samma år. Dessutom kan en högre halt av koldioxid i atmosfären vara gynnsam. Koldioxid effektiviserar växtens fotosyntes och kan inverka positivt på växternas vattenhushållning.
Men det finns också nackdelar att ta hänsyn till. Ett varmare och fuktigare klimat gör att även ogräs växer bättre och insektsangreppen blir fler vilket kräver mer kemisk bekämpning.
– Skadeinsekter som bladlöss, trips och flugor blir aktiva tidigare på våren och de får möjlighet att föröka sig i ytterligare generationer samma säsong. Vi får också nya skadegörare vi inte är vana att hantera, säger Sara Bergström Nilsson.
Mer värme kan också stressa flera grödor som exempelvis höstvete och korn och de kan drabbas av missväxt. Fler grödor kommer att behöva bevattnas mer då somrarna blir varmare och torrare.
Skogen växer mer och snabbare
Ett varmare klimat ger också en ökad skogsproduktion på grund av snabbare tillväxt och längre tillväxtsäsong.
– Det är så klart positivt, men samtidigt finns en risk att de positiva effekterna begränsas av besvärligare förutsättningar i skogsbruket. Till exempel genom att det blir blötare, vilket innebär ett ökat behov av dikning och markberedning. Man ser också en ökad risk för stormskador, insektsangrepp och skadegörare, torkstress och skogsbränder, säger Karin André, forskare vid Stockholm Environment Institute, SEI.
I en undersökning SEI gjort, inom ramen för forskningsprogrammet Mistra-Swecia, med ett 60-tal skogsägare ser de att flera skogsägare upplever både blötare förhållanden i markerna, en förskjutning av årstiderna och en förändrad tillväxt i skogen.
– Stormar är ett annat exempel och flera av de skogsägare som drabbats av stormskador under de senaste åren ställer sig frågan om det är ett resultat av klimatförändringarna, säger Karin André.
Kortare skidsäsong
Enligt SMHI:s klimatscenarier kommer vi att få mer nederbörd över Sverige. Ökningen är störst under vintern och kommer mer i form av regn än snö. Snösäsongen blir därför kortare och det maximala snötäcket mindre tjockt.
I de södra delarna kommer det troligtvis att bli ovanligt med något varaktigt snötäcke över huvud taget.
I fjällen kryper trädgränsen allt högre upp.
Mer nederbörd och avrinning bidrar till höga vattenflöden, vilket ökar risken för erosion med ras och skred som följd. Riskerna är störst för det främst i landets västra delar samt områden i mellersta och norra Sverige. Det här påverkar naturområden, vägar och bebyggda områden.
Mer om hur klimatförändringarna påverkar markförhållanden och grundvattnet finns att läsa hos Sveriges geologiska undersökning, SGU och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB.
Fler svenska värmeböljor
Forskarna vid Rossby Centre, SMHI, konstaterar också att värmeböljor troligen blir vanligare även i Sverige i framtiden. De beräknar att extremt varma tillfällen, som hittills inträffat vart tjugonde år i genomsnitt, kan inträffa vart tredje till femte år i slutet av århundradet.
Men ur ett internationellt perspektiv är, och kommer vara, värmeböljor ganska ovanliga jämfört med Sydeuropa. Vi är dock anpassade till ett kallt klimat vilket innebär att normal värme i andra länder kan upplevas som besvärande varmt här. Och 2013 införde SMHI en ny typ av varningstjänst för värmeböljor som ett sätt för samhället att förbereda sig.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har gjort flera studier och tester i ämnet hur ett svenskt värmebölje-scenario skulle kunna se ut.
Särskilt varmt kan det bli i storstäder och här tittar man på hur människor bor och möjligheten till att hitta svalka i staden i form av parker och vattendrag, allmänt tillgängliga luftkonditionerade inomhusmiljöer, transporter och dricksvattenförsörjning.
Ökad risk för TBE och borrelia
Enligt statistik från Smittskyddsinstiutet ökar den fästingöverförda sjukdomen TBE. Och med ett ännu varmare klimat förväntas en fortsatt utbredning av fästingar vilket ökar risken för spridning av borrelia och TBE. Även andra sjukdomsspridare kan gynnas. Mer om smittsamma sjukdomar i ett förändrat klimat finns att läsa här.
Och mer om effekterna av ett förändrat klimat och hur Sverige anpassar sig finns att läsa på klimatanpassningsportalen.