90-talet beskylls för lärarkris

Uppdaterad
Publicerad

Läraryrkets låga status är en politisk huvudvärk och orsaken är 90-talets pedagogiska idéer. Det skriver Jonas Linderoth, professor i pedagogik på Dagens Nyheters debattsida. Nu ger sig fler experter in i diskussionen.

Det tidiga 90-talets idéer om skolan präglades av tanken att elevens egen lust och motivation skulle vara ledande, snarare än att lärarens berättande. En idé som lever kvar och nu måste granskas, menar Per Kornhall, oberoende expert i skolfrågor.

– Jag sitter ju inte i lunchrummen på pedagogiska institutioner, men mitt intryck är att de yngre pedagogerna ifrågasätter det här, men att 90-talet fortfarande ligger som en våt filt över pedagogiken i Sverige, säger han.

Elever drabbas

Enligt Per Kornhall har tankesättet bakbundit lärare som besitter stora ämneskunskaper och vissa elevgrupper har lämnats utanför.

– Man la över så mycket ansvar på eleverna och det funkar ibland, men verkligen inte för alla. Har man med sig drivkraft – språket, matematiken, koderna, då kan det fungera. Men de elever som verkligen behövde en engagerande, berättande, ledande lärare, fick inte alltid det.

I debattartikeln i Dagens Nyheter kritiserar pedagogikprofessorn Jonas Linderoth bland annat statens offentliga utredning ”Skola för bildning” från 1992, som han menar bidragit till att lärarnas status underminerats. Ulf P Lundgren, seniorprofessor emeritus vid Uppsala universitet och ordförande för Läroplanskommittén som gav ut ”Skola för bildning, anser inte att pedagogiken är skyldig till nuvarande lärarkris

Politisk styrning

– Tvärtom. Vad vi gjorde då var att precisera kursplaner, inte vad lärarna skulle göra i klassrummet. Det som däremot hände var att vi gick igenom en finansiell kris och kommunerna kunde inte satsa pengar på uppföljning och utvärdering som var tänkt. Sen började politikerna lägga sig i vad lärarna skulle göra, säger han.

Ulf P Lundgren menar att det snarare är händelser under 2000-talets början som påverkat skolan.

– Om jag skulle använda en förklaring till det som hänt skulle jag säga att under 90-talets slut och 2000-talets början har man ökat lärarnas administrativa uppdrag och ökat den politiska kontrollen av skolan, det gör hela systemet osäkert. På 90-talet skulle man hålla sig borta från vad skolan gjorde, säger han.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.