Inrikes

Foto: TT

Extra pengar björntjänst för barn

Uppdaterad
Publicerad

Barn som ofta lyckas tjata till sig extra pengar är mindre nöjda med sin ekonomiska situation än de som får en fast summa och tydligt ansvar för vad pengarna ska räcka till, visar en undersökning.

– Med fasta ramar slipper både barn och föräldrar en massa tjafs och missnöje, säger privatekonom Arturo Arques.

De flesta föräldrar känner igen situationen. Barnet har slut på veckopengen men bara måste få en extra peng för att kunna köpa det ena eller andra. Alla kompisarna har ju eller det är bara ett litet lån på nästa veckopeng. Och inte har man helt gjort upp om vad vecko- eller månadspengen ska räcka till.

– Det är otroligt viktigt att sätta sig ner med sin tonåring och komma överens om vad pengarna ska räcka till. Ju äldre barnet blir och ju större summa det handlar om, desto större ansvar bör man lägga på sitt barn, säger Arturo Arques på Swedbank.

”Alla” får pengar

Swedbank har låtit TNS Sifo intervjua nästan 1 700 föräldrar och drygt 1 500 barn och tonåringar om attityder till pengar. Och resultatet är tydligt. En majoritet av svenska barn får veckopeng eller månadspeng. Men de flesta får också extra pengar ”vid behov”.

Och det är kring ”vid behov” som de flesta bekymmer uppstår.

I familjerna där det inte förekommer extra tillskott är både barnen och deras föräldrar i större utsträckning nöjda med situationen kring pengar och ekonomi. Enligt undersökningen är de barnen också bättre på att spara, får oftare pengarna att räcka och har bättre koll på vad saker kostar.

De är dessutom betydligt mindre missnöjda med att de har mindre pengar än sina kompisar.

Flickorna bättre förhandlare

Men släpphäntheten handlar inte bara om extra pengar. Ungefär var tredje förälder säger att barnet åtminstone någon eller några gånger per år lyckas tjata till sig onödigt dyra kläder eller prylar. Sex av tio säger också att barnen får grejor som de egentligen skulle ha betalat själva eller fått i present.

Särskilt skickliga förhandlare tycks flickorna vara. Enligt undersökningen är det vanligare att de lyckas tjata till sig extra pengar eller extra kläder eller prylar.

Vanligare i storstäderna

Dessutom visar undersökningen en tendens till att det är vanligare med extrapengar i storstäderna och bland föräldrar med högre inkomst.

– Det är många som fått det mycket bättre ekonomiskt de senaste sju, åtta åren. Då kanske man inte är lika noga och det kan kortsiktigt kännas bekvämt att ge med sig. Men man gör både sig själv och sitt barn en otjänst genom att inte sätta fasta ekonomiska ramar och hålla sig till dem, säger Arturo Arques.

När tonåringarna övergår till att vara unga vuxna ska de klara sig själva ekonomiskt. Då behöver de, anser Arturo Arques, ha fått med sig förmågan att hushålla med sina resurser, att prioritera utgifter och förstå pengars värde.

– De klarar sig bäst som har haft föräldrar som sagt ”Basta! Det är så här det ska funka!”.

Fakta: Barns fickpengar

Vanligast är att barn börjar få vecko- eller månadspeng mellan sju och tio års ålder. Veckopeng är vanligare bland de yngre som har svårare att disponera pengarna över tid.

Det är en bra idé att komma överens med sitt barn om vad pengarna ska räcka till och om det krävs någon motprestation.

Källa: Swedbank

Fakta: Skillnader mellan pojkar och flickor

Flickor tjatar sig oftare till pengar som föräldrarna sedan ångrar att man gav: 19 procent av föräldrar till flickor upplever det. Motsvarande siffra för pojkar är 13 procent.

Flickor tjatar sig till onödigt dyra kläder/prylar: 37 procent av föräldrar till flickor upplever det, motsvarande siffra för pojkar är 29 procent.

Flickor bråkar lite oftare med föräldrar om pengar: 34 procent av flickorna upplever att det är så, motsvarande siffra för pojkar är 31 procent.

Vanligare att man gjort upp tydliga regler med pojkar än med flickor: 67 procent av föräldrarna till pojkar har gjort det, motsvarande siffra för flickor är 63 procent.

Undersökningen omfattar intervjuer med 1 662 föräldrar och 1 504 barn och tonåringar.

Källa: Swedbank

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.