13 procent av de som söker sig till brottsofferjouren efter att ha blivit utsatt för våld i en nära relation är män. Foto: SVT

Våldsutsatta män får inget skyddat boende

Uppdaterad
Publicerad

13 procent av de som söker sig till brottsofferjouren efter att ha blivit utsatt för våld i en nära relation är män. Trots det finns inga skyddade boenden, varnar Brottsofferjourernas riksförbund.

Det finns ett stort behov av stöd för kvinnor som utsätts för våld i nära relationer, bland annat i form av skyddade boenden. Ett stöd som inte alltid räcker till. Men för män, som behöver en fristad på grund av våld från närstående, finns det praktiskt taget ingenting. Det menar landets brottsofferjourer dit allt fler våldsutsatta män vänder sig.

13 procent av de som söker sig till den ideella stödorganisationen Brottsofferjouren efter att ha blivit utsatt för våld i en nära relation är män. Det säger Heléne Carlsson som är expert på kvinnofridsfrågor och våld i nära relationer på Brottsofferjourernas riksförbund:

– Det framgår inte av vår statistik om det är män i samkönade eller heterosexuella förhållanden eller handlar om hedersvåld, men 13 procent är ganska mycket tycker jag.

Lite kunskap

Kunskapen om män som utsätts för våld av närstående och de insatser som står till buds för dem är ringa. Enligt Heléne Carlsson är situationen för en våldsutsatt man som behöver ett skyddat boende svår. Det finns praktiskt taget inga skyddade boenden motsvarande kvinnojourerna för män och kunskapen hos socialtjänsterna om mäns utsatthet är generellt sett låg menar hon.

– Generellt sett är kompetensen inte jättebra överhuvudtaget när det gäller våld i nära relationer och män blir sällan trodda när det kommer till socialtjänsten. Det finns lysande undantag, tack och lov, men det finns stora vita fläckar över Sverige när man tittar generellt över hela landet.

Socialtjänsten har ansvar

Det är kommunerna via socialtjänsterna som har det övergripande ansvaret för att ge människor, oavsett kön, som utsätts för brott det stöd och hjälp som de behöver. I socialtjänstlagen lyfts särskilt kvinnor och barn fram, men i de vägledningar och riktlinjer för socialtjänsten som Socialstyrelsen har tagit fram, poängteras att även män kan utsättas för våld och att lagen även omfattar dem. Men enligt Mikael Hiljegren, på Stockholmspolisens personsäkerhetsgrupp, är det inte alla kommuner som lever upp till det.

Samverkan måste bli bättre

– Vi stöter ofta på patrull. Man säger till exempel att man inte har några verktyg eller förmåga. Män verkar av någon anledning inte ingå i deras grupp av våldsutsatta.

Polisens personsäkerhetsgrupp svarar för det polisiära skyddet av personer som är utsatta för allvarliga hot- och våldssituationer och behöver samverka med kommunernas socialtjänster när det gäller skyddade boenden för både män och kvinnor. Men inte sällan kärvar det samarbetet menar Mikael Hiljegren.

Händer det att socialtjänsten ”bollar tillbaka” en person till er som ni bedömt behöver ett skyddat boende genom att säga ”om ni bedömer att den här personen behöver ett skyddat boende så får ni fixa det själva?”

– Så kan man säga, det är inget nytt för mig, så kan man uttrycka det.

Vad gör ni då?

– Vad är alternativet? Om vi har en person som är fullständigt livrädd och som vi genom en riskanalysbedömer riskerar att utsättas för dödligt våld. Då tar vi ansvaret ändå för att vi måste göra det. Men jag anser att Socialtjänsten har en skyldighet att samverka, det spelar ingen roll om det är en man eller kvinna, och man ska inte varje gång behöva diskutera huruvida de ska samverka för att skydda en utsatt person eller inte.

Söker skyddshandläggare

Mikael Hiljegren har förståelse för de svårigheter som enskilda handläggare på socialtjänsten ställs inför och efterlyser en bättre organisation och ledarskap.

– Det borde finnas en utpekad funktion inom socialtjänsten, en skyddshandläggare med förmåga att göra relevanta bedömningar av ärenden dit polisen skulle kunna vända sig. Det har diskuterats mycket men aldrig riktigt landat. Det är synd för det skulle underlätta mycket.

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.