Pappersbruken är en del industrin som omfattas av avtalsförhandlingarna Foto: TT

Facket och arbetsgivarna splittrade om tvåårsavtal

Uppdaterad
Publicerad

Det börjar hetta till i avtalsrörelsen. Om tre veckor, den 31 mars, är det meningen att förhandlingarna om löner och villkor för nära tre miljoner anställda ska vara i hamn. Men redan innan man börjat förhandla om kronor och procent är facken och arbetsgivarna inom industrin oense om hur långt avtalet ska vara.

För en vecka sedan tog Opo, de opartiska ordförandena, över ledningen av avtalsförhandlingarna inom den konkurrensutsatta exportindustrin. De avtalen har de senaste 20 åren varit vägledande för löneökningarna på hela arbetsmarknaden. Den första skiss till avtal som Opo överlämnade till parterna innehöll ett förslag om ett tvåårigt avtal med löneökningar båda avtalsåren, dock utan att ange nivåer.

Arbetsgivarna inom industrin är direkt avvisande till förslaget.

Avtalsrörelsen 2016

– Fackens krav är så höga att vi inte är beredda att diskutera ett längre avtal än 12 månader, kommenterar Teknikföretagens förhandlingschef Anders Weihe.

Hävdar försämrad konkurrenskraft

Arbetsgivarna anser att fackens krav på ettårigt avtal och löneökningar på 2,8 procent är alldeles för höga. Skulle de bli verklighet skulle exportindustrins internationella konkurrenskraft försämras. Löneökningar ”väl under en procent” är arbetsgivarnas motbud.

Industrifacken – IF Metall, GS, Livs, Unionen och Sveriges ingenjörer – kan däremot tänka sig ett tvåårigt avtal på vissa villkor.

– Förutsättningen är att avtalet ger reallöneökningar och förbättringar för löntagarna, säger IF Metalls ordförande Anders Ferbe till SVT Nyheter.

Kräver mer makt över arbetstiden

IF Metall kräver därutvöver att två arbetsgivarkrav stryks från kravlistan. Arbetsgivarna vill i avtalet få större möjligheter att göra förändringar i arbetstidens förläggning, en klar försämring enligt Anders Ferbe.

– Arbetsgivaren vill ensidigt och med kort varsel kunna lägga ut lördagsarbete utan övertidsersättning.

IF Metall avvisar också arbetsgivarnas önskan om att lokalt ute i företagen kunna göra upp avsteg från vad det centrala avtalet ger.

– Då kan man tvinga fram uppgörelser lokalt om att man avstår från löneökningar, framför allt i företag som går lite sämre. Det är fullständigt omöjligt för oss att acceptera, säger Anders Ferbe.

De opartiska ordförandena får nu arbeta fram nya förslag för att så småningom presentera en hemställan, ett fullständigt bud, till parterna. Men tiden tycks knapp och den 31 mars går avtalen ut. Därefter har facken möjlighet att varsla om konflikt.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Avtalsrörelsen 2016

Mer i ämnet