Juristen Dona Hariri jobbar ideellt för att hjälpa flyktingar på Stockholms central. Foto: Privat/TT

Falska rykten florerar bland flyktingar

Uppdaterad
Publicerad

Frivilligorganisationer tar ett tungt ansvar för att hjälpa de flyktingar som kommer till Sverige. Men det finns risker när många privata aktörer utför det jobb som vanligtvis görs av myndigheter.

Juristen Dona Hariri har startat nätverket Jurister på Stockholms central. Gruppen har hittills samlat 400 medlemmar och ambitionen är att kunna bemanna centralstationen dygnet runt. Deras främsta uppgift: Att dementera rykten och rätta till missförstånd.

– Det kan handla om att Finlands gränser är stängda. Att Sverige inte skickar flyktingar till Ungern. Att män har svårt att få uppehållstillstånd i Sverige. Allt möjligt, säger hon och vill uppmana alla volontärer att tänka på vilket ansvar de har när de sprider information till nyanlända.

#flykt

Har man inte juridiska kunskaper, eller en förstahandskälla från en jurist eller myndighet, bör man vara försiktig med vad man säger, tycker hon. De flyktingar som anländer kommer kanske att fatta livsavgörande beslut beroende på de råd de får.

– De kanske åker hem till en farlig situation. Eller stannar kvar i Sverige fast de har familj i Finland. Eller avstår från att söka asyl för att de är rädda för myndigheterna.

Nästan 7.000 asylsökande senaste veckan

Antalet asylsökande till Sverige är rekordhögt just nu. De senaste sju dagarna har 7.147 personer sökt asyl, omkring hälften av dem är flyktingar från Syrien. Alla som söker asyl erbjuds boende av Migrationsverket. Men bland de som kommer finns också många människor som försöker ta sig vidare till Norge och Finland, eller som inte har bestämt sig. En stor del av de personer som anländer till Stockholms central, flera hundra varje natt, ingår i den gruppen.

De hamnar mellan systemen och tas om hand av frivilliga som jobbar dag och natt för att fylla den lucka som uppstått. 

– Vi sätter våra liv på paus för att hjälpa, men vi går snart på knäna. Det som behövs är att staten agerar och syns på plats mer än de gör i dag, säger Dona Hariri.

Även de volontärer som öppnar sina hem för nyanlända bör tänka på konsekvenserna, särskilt  när det handlar om ensamkommande barn. 

– För barn är det av yttersta vikt att få komma i kontakt med socialtjänsten så snabbt som möjligt. Man ser att de är ensamma på stationen och man vill ge dem omsorg och värme, ett mål mat. Men det är viktigt att tänka på vad som är bäst för personen nu, och i det långa loppet, säger hon. 

”Ingen källlgranskning på sociala medier”

Även Migrationsverket och Röda Korsets representanter får lägga mycket arbete på att motverka ryktesspridning.   

– Vi gör vad vi kan för att informera om vad som gäller i Sverige, vilka rättigheter du har när du söker asyl och samverkar med t ex polisen för att nå ut med korrekt information. Vi har information på olika språk på tv-skärmar och uppmanar migranter att ta kontakt med personalen från Migrationsverket för att få hjälp och svar på frågor, men det är naturligtvis en utmaning att nå alla, säger Annie Hörnblad på Migrationsverkets presstjänst.

Lasse Lähnn, samordnare i Röda korsets krisberedskapsgrupp, tycker dock att informationskanalerna blir allt mer tillförlitliga ju längre insatserna pågår.

– Mycket ryktesspridning går via sociala medier där källgranskningen är obefintlig. Men det går mindre energi åt det för varje dag som går. Folk orkar inte springa på alla rykten, säger han.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

#flykt

Mer i ämnet