Man blir förvånad och rädd när man inser hur mycket farliga kemikalier vi fortfarande omger oss med, säger Ulrika Dahl, chef för miljögifter på naturskyddsföreningen Foto: TT/SVT

Farliga ämnen kvar i plasten

Uppdaterad
Publicerad

Fortfarande finns cancerogena och hormonstörande kemikalier kvar i mängder av de plastprodukter som vi kommer i kontakt med dagligen. Det visar en stor granskning som Naturskyddsföreningen gjort.

Dessa kemikalier måste förbjudas inom en snar framtid. Det kräver nu Naturskyddsföreningen, som tillsammans med miljöorganisationer i olika delar av världen gjort en stor sammanställning av hur farliga alla de plaster är som blivit en självklar del av vår vardag.

Trots att kunskapen om de farliga kemikalierna har funnits länge och larmrapporterna avlöst varandra, så finns många farliga kemikalier forfarande kvar.

– Den här bollen skulle jag aldrig låta mina barn leka med, säger Mikael Karlsson, ordförande för Naturskyddsföreningen, och lyfter upp en lysande gul, mjuk plastboll som går att köpa på vilket varuhus som helst.

– Den här bollen innehåller bland annat farliga ftalater, en mjukgörare i plaster, som släpper och kan komma in i kroppen så fort man rör bollen så här.

Farlig plast i vardagsprodukter

Den mjuka plastbollen är bara en av de vardagsprodukter som Naturskyddsföreningen radat upp på ett bord när den nya rapporten om farliga plaster i vår vardag presenterades idag för allmänheten.

På bordet ligger också leksaksdjur i halvhård plast, tallrikar och glas i hårdplast som finns på de flesta förskolor, sladdar, skumgummi från vanliga madrasser och mycket, mycket annat som vi dagligen kommer i kontakt med.

Allt du inte vill veta

Under ett par år har Naturskyddsföreningen arbetat med att granska alla plaster i vår närhet och rapporten som idag presenterades kallas ”Allt du (inte) vill veta om plast”.

Listan på farliga kemikalier i våra vardagsplaster som räknas upp i den nya rapporten är nästan oändlig. Det som miljöorganisationerna lufter fram som allra farligast är de kemikalier som på olika sätt lätt tar sig ut ur plasterna och sen kan tas upp av kroppen. Det handlar till stor del om så kallade additiv, alltså tillsatser i plaster som gör plasten mjuk eller ger den andra speciella egenskaper.

– Man blir förvånad och rädd när man inser hur mycket farliga kemikalier vi fortfarande omger oss med, säger Ulrika Dahl, chef för miljögifter på Naturskyddsföreningen, och tar upp en vanlig plastsladd.

– Den här består till en tredjedel av mjukgörande medel, sånt vi vet går in i kroppen och kan störa hormonsystemet. Det behövs heller inga stora mängder av dessa kemikalier för att hormonbalansen i kroppen ska påverkas. Ytterligare en tredjedel av plasten runt sladden består av flamskyddsmedel, som även dessa är mycket hälsovådliga. Och de här kemikalierna kommer ut från plasten och tar sig in i kroppen. Det vet vi, säger Ulrika Dahl.

Politikerna måste ställa krav

Med den här stora granskningen vill Naturskyddsföreningen än en gång lyfta frågan om kemikalierna runt omkring oss och få politikerna att sätta ner foten och ställa högre krav på bättre och säkrare kemikalier från industrin.

– Det här är i första hand en fråga för politiker, säger Mikael Karlsson. Politikerna måste ställa krav på tillverkarna så att de produkter som kommer ut är säkra för konsumenterna. Det är en alldeles för komplex och allvarlig situation med alla olika kemikalier vi utsätts för dagligen för att man ska kunna kräva av den enskilde konsumenten att den ska klara av att välja rätt och ha tillräcklig insikt i allt detta på egen hand.

Fakta: Problematiska plaster

Några av de plaster som Naturskyddsföreningen räknar som problematiska:

  • Akrylnitrilbutadiengummi (handskar)
  • Butylgummi (innerslangar i däck)
  • Epoxiplaster och epoxihartser (konservburkar)
  • Fenolplaster och fenolhartser (lim i spånplattor)
  • Fluorerad etenplast (FEP) (elkablar, köksgeråd)
  • Fluoropolymergummin (handskar)
  • Omättad polyester — om styren används (byggmaterial)
  • Polykarbonat (PC) (dricksglas, karaffer)
  • Polypropenkarbonat (PPC) (livsmedelsförpackningar, elektronik)
  • Polytetrafluoreten (PTFE)(köksgeråd, kablar, kläder)
  • Polyuretan (skumgummimadrass)
  • Polyvinylklorid (PVC) (leksaker, golvmattor, sportartiklar, elkablar, med mera)

Källa: Naturskyddsföreningen (TT)

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.