Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

Fattigpensionärer – en växande grupp

Fattigpensionärer

I dag lever nästan en kvarts miljon pensionärer i Sverige under EU:s fattigdomsgräns. Andelen fattiga äldre har ökat dramatiskt sedan 2006.

EU:s fattigdomsgräns är 60 procent av landets genomsnittliga (median) disponibla inkomst. I Sverige motsvarar det strax under 11.000 kronor i månaden. Nu slår Pensionärernas Riksorganisation, PRO, larm om att de fattiga pensionärerna i framtiden kommer att bli allt fler. Därför kräver de en utvärdering av hela pensionssystemet.

– Den gruppen riskerar att öka och det är ganska pinsamt att det ser ut på det här sättet, säger Bengt Sibbmark på PRO.

Många som invandrar till Sverige i vuxen ålder hinner aldrig jobba in en tillräcklig pension, eftersom systemet inte bara väger in den inkomst man haft under arbetslivet, utan också hur länge man bott i landet. Invandrare riskerar att bli fattigpensionärer, menar PRO, som också kräver akuta åtgärder för fattigpensionärerna.

Finanskris och jobbskatteavdrag

Enligt Pensionsmyndighetens prognos lever 225.000 pensionärer under fattigdomsgränsen idag. Antalet fattiga pensionärer har nästan fördubblats sedan 2006.

– Jobbskatteavdraget bidrog till att få upp den här andelen. När de som förvärvsarbetade blev rikare, då blev andelen fattiga pensionärer större, säger Ole Settergren, analyschef på Pensionsmyndigheten.

Efter finanskrisen slog bromsen i pensionssystemet till och 2010 sänktes därför pensionerna. Detta gjorde att ännu fler hamnade under det relativa fattigdomsstrecket. Dessutom har grundnivån i pensionen inte ökat lika mycket som lönerna de senaste åren. Det har gjort att pensionärerna hamnat ännu mer på efterkälken. PRO menar att klyftan ökat mellan garantipensionärer och löntagare.

– Detta skulle man kunna använda som argument för att höja nivån på grundskyddet, men det finns också andra åtgärder. Man skulle kunna betala in mer pengar till pensionssystemet, eller höja pensionsåldern, säger Ole Settergren.

Kostar miljarder

Alla lyfta alla pensionärer över fattigdomsgränsen skulle kosta runt 4,5 miljard kronor varje år. Utslaget på varje pensionär rör det sig om ungefär 1.700 kronor i månaden, enligt Pensionsmyndighetens beräkningar.

– Man kan ha olika ingångsvärden i vad som är rättvisa. Det kan vara att alla har lika inkomster, eller att alla får en pension som står i relation till hur mycket man har betalat in till pensionssystemet, säger Ole Settergren.

Fakta: Fattiga pensionärer

Visa

Antal pensionärer under EU:s fattigdomsgräns per år, avrundat till närmsta 25.000-tal:

2014: 225.000 (2014) (prognos: Pensionsmyndigheten)

2013: 200 000

2012: 225 000

2011: 250 000

2010: 225 000

2009: 200 000

2008: 225 000

2007: 225 000

2006: 125 000;

2005: 125 000

2004: 125 000

2003: 125 000

2002: 150 000

2001: 175 000

2000: 150 000

1999: 125 000

1998: 100 000

1997: 50 000

1996: 75 000

1995: 75 000

Källa: Statistiska centralbyrån

Förutom relativ fattigdom, som baseras på medelinkomsten i landet finns också begreppet absolut fattigdom. Det betecknar de människor som lever under nivån för existensminimum som Socialstyrelsen räknat ut. Enligt Pensionsmyndigheten beräknas cirka 33.000 pensionärer leva i absolut fattigdom. Då kan man ha rätt till äldreförsörjningsstöd.

Fakta: Allmän pension

Visa

Garantipension: Finansieras av staten och ska fungera som grundskydd för dem med liten eller ingen pensionsgrundande inkomst under arbetslivet. Gäller från det att man fyllt 65 år. För att ha rätt till full grundpension måste man bott minst 40 år i Sverige. För den som bott kortare tid i landet minskas beloppet med 1/40 per år som saknas.

Inkomstpension: Fungerar som en inkomstgrundad pension och baseras på de pensionsrätter som betalats in under arbetslivet. Beloppet varierar beroende på hur mycket som betalats in under arbetslivet, samt inkomstutvecklingen i samhället.

Premiepension: Är inkomstgrundad och baseras på pensionsrätterna i premiepensionssystemet. Storleken på premiepensionen varieras beroende på hur mycket som investerats under arbetslivet och hur fonderna utvecklats. För den som väljer att inte göra aktiva val förvaltas pengarna av Sjunde AP–fonden.

Den allmänna pensionen är skattepliktig. Utöver den allmänna pensionen kan man vara berättigad till följande ersättningar.

Bostadstillägg: (behovsprövas, betalas ut efter 65 års ålder), äldreförsörjningsstöd, särskilt pensionstillägg, efterlevandestöd till barn.

Den som går i pension från 61 års ålder får endast ut inkomstpension och premiepension fram tills man fyller 65 år.

Fakta: Bromsen i pensionssystemet

Visa

Bromsen, som också kallas balanseringen handlar om att skulderna i pensionssystemet inte får bli större än tillgångarna.

Balanseringen är förhållandet mellan tillgångar och skulder. Bromsen slår tillnär de inbetalade avgifterna väntas bli för låga i förhållande till utbetalningarna. Detta för att inte värdet i pensionssystemet ska urholkas på sikt.

Relaterat

Svenska pensionärer fattigare

Mer i ämnet