Men den höga skuldsättningen gör att det är rimligt att fortsätta höja bankernas så kallade riskviktsgolv för bolån till 25 procent, från dagens 15 procent, skriver FI i ett pressmeddelande.

”Den höga skuldsättningen bland svenska hushåll innebär risker för enskilda hushåll och i förlängningen också för den finansiella stabiliteten”, skriver FI i sin årliga rapport Risker i det finansiella systemet.

Vill hålla tillbaka utdelningar

FI ser även storbankernas stora beroende av marknadsfinansiering, i stället för inlåning, som en risk.

”Storbankerna bör på sikt vara återhållsamma med utdelningar då deras marginaler utöver buffertkraven är små”, skriver FI.

Det så kallade riskviktsgolvet höjdes för ett år sedan från cirka 5 till 15 procent, en åtgärd som enligt FI låste in drygt 20 miljarder kronor i extra buffert i bankerna som ökad säkerhet för exponeringen mot bolån.

Räknar med förluster på 260 miljarder kronor

I scenariot med kraftig ekonomisk försämring i Sverige har FI räknat med att bankerna gör kreditförluster i storleksordningen 260 miljarder kronor under perioden 2014 till 2016. Detta klarar bankerna bra. Två av de fyra storbankerna, Swedbank och Handelsbanken, lyckas då ändå visa vinst efter skatt under perioden medan Nordea gör det sämsta resultatet av de fyra.

– Då måste vi har mer kapital bundet och då går bopriset upp, säger Swedbanks kommunikationsdirektör Peter Borsos i en första snabbkommentar.

Att Finansinspektionen väljer att höja kapitalkraven mot just bolånen, i stället för att höja kapitalkraven på bankerna rent allmänt, i det här skedet ska ses i skenet av att myndigheten vill rikta ljuset på bolånen där utlåningen ständigt ökar. Kreditgivningen till företagen har däremot inte ökat särskilt mycket och FI vill undvika att företagen får högre räntor.

Att höja riskviktgolvet på bolån, från 15 till 25 procent, beräknas binda ytterligare 32 miljarder kronor i de svenska storbankerna, enligt FI.

FI räknar med att det kommer att höja bolåneräntorna med som högst 0,2 procentenheter.

Påverkar bolåneräntorna

Erik Durhan, presschef på Nordea, pekar på FI:s egen bedömning om hur räntorna kan komma att påverkas.

-Det är väl naturligt att om man inför en reglering så kan det slå igenom på priserna. Men det finns väldigt många saker som påverkar. Det som avgör bolåneräntorna är våra upplåningskostnader. Vi har fördelaktiga villkor, och det får genomslag på räntorna, säger han.

Om nya regler kommer att påverka utdelningen till aktieägarna är en fråga för styrelsen, säger Erik Durhan. Men enligt honom har tidigare höjning av riskviktsgolvet inte haft några avgörande effekter varken för banken eller kunderna.

-Vi har bara en del av vår verksamhet i Sverige och svenska bolån är en liten del av vår totala intjäning. Det är många faktorer som påverkar räntorna på bolånen, nu får vi se effekterna av detta.

”Rimligt bankerna tar en del av kostnaderna”

Enligt FI-chefen Martin Andersson beräknas de högre bolåneräntorna, som blir effekten av mer bundet kapital, strypa hushållens konsumtionsutrymme med 4-5 miljarder kronor.

-Men det är också rimligt att bankerna tar en del av kostnaderna, säger han på en pressträff.

Finansinspektionen har ännu inte mandat att lägga på bankerna mer kapitalkrav på bolånen. Först måste regering och riksdag klubba en ny banklag, vilket Martin Andersson räknar med kommer att ske i vår.

Sen kommer FI driva genom detta.

-Men vi berättar det här nu. Det är viktigt att företagen får reda på det här i god tid, säger Andersson.