Å ena sidan går Sveriges ekonomi allt bättre, å andra sidan handlar det mesta av det som föreslås om åtgärder för att hantera de ekonomiska konsekvenserna av flyktingmottagandet.
I det korta perspektivet rör det sig om mer pengar till Migrationsverket och Polismyndigheten, om några år kommer också statens kostnader för Arbetsförmedlingen att öka kraftigt.
Andra orosmoln på en annars ljus ekonomisk himmel är att sjukskrivningarna fortsätter att öka. Hur regeringen långsiktigt ska hantera denna fråga är oklart. Förslaget att arbetsgivarna ska betala en större del av kostnaderna för de längre sjukskrivningarna har mötts av hård kritik.
Tillskott till migration största åtgärden
Den största enskilda åtgärden i den vårbudget regeringen presenterar i dag är ett tillskott till Migrationsverket på 30 miljarder kronor. Pengarna ska användas av verket för att klara hanteringen av de cirka 180.000 nyanlända som är inskrivna hos verket och som nu ska få sin asylansökan prövad.
Utöver dessa 30 miljarder har regeringen redan tidigare aviserat att landets kommuner och landsting nästa år ska få ytterligare tio miljarder kronor extra.
I praktiken handlar det om att de tio miljarder kronor som fördelades så sent som i december förra året nu permanentas som nivåhöjning av de ordinarie statsbidragen.
Mer pengar till Säpo
Andra åtgärder i budgeten handlar om trygghet och säkerhet i samhället, en fråga som växt i politisk betydelse inte minst efter terrordåden i Europa. Bland annat får Polismyndigheten och Säkerhetspolisen mer pengar.
När det gäller integrationspolitiken görs också andra insatser. Mindre ekonomiska tillskott till skollokaler, stöd för nyanlända som vill starta företag och satsningar på svenska för invandrare är några åtgärder som presenteras i budgeten. Momsen halveras hos skräddare och skomakare. Dessutom utvidgas Rut-avdraget till att gälla bland annat flyttjänster och trädbeskärning. Också den som reparerar vitvaror i hemmet ska kunna göra skatteavdrag för arbetskostnaden.
Mål om sysselsättning höljt i dunkel
Regeringen tecknar en ljus bild av det ekonomiska läget. Konjunkturen förbättras och allt fler får jobb. Arbetslösheten väntas i år bli 6,8 procent, nästa år minskar den ytterligare till 6,3 procent. Därefter väntas den åter vända uppåt, som en konsekvens av att arbetskraften växer kraftigt de kommande åren. Så även om det blir fler jobb i Sverige väntas antalet arbetssökande öka mer.
Hur Stefan Löfven ska kunna infria sitt mål om att Sverige ska ha EU:s lägsta arbetslöshet 2020 är alltså fortfarande höljt i dunkel.
Lär utmålas som oansvarig
Trots den goda konjunkturen ökar statens utgifter nu snabbt. Det handlar framför allt om ökade kostnader för migrationspolitiken. Konsekvensen är att de offentliga finanserna fortsätter att gå med underskott – trots de ekonomiskt goda tiderna. Här lär oppositionen i riksdagen rikta in sin kritik.
Regeringen lär utmålas som oansvarig genom att den lånar till satsningar och att detta på sikt riskerar stabiliteten i de offentliga finanserna. Att regeringen övergett den så kallade krona-för-krona-principen (att alla kostnadsökningar ska finansieras) lär också kritiseras, liksom att överskottsmålet i praktiken har slopats.
Å andra sidan lär regeringen framhålla styrkan i svensk ekonomi, de nya jobben som kommer och att de insatser som nu görs för att klara flyktingkrisen är viktiga och nödvändiga.
Trots ett nytt läge kommer alltså mycket av debatten att vara sig lik.