Som tidigare aviserats föreslår regeringen en rad satsningar på skolan, bland annat mindre klasser på lågstadiet. För medborgarna kommer detta att märkas genom finansieringen – fordonsskatten höjs, alkohol och tobaksvaror blir dyrare genom höjda skatter. Allra mest kännbar blir skattehöjningen på snuset – punktskatten på snus höjs med drygt 20 procent.
Arbetslösheten är fortfarande hög, men faller sakta de kommande åren. Samtidigt ökar sysselsättningen. Att detta sker samtidigt beror på att antalet människor i arbetskraften växer snabbare än antalet nya jobb som tillkommer. Oppositionen kommer att rikta in sin kritik mot att regeringen inte har klarat av att hålla nere arbetslösheten, regeringen kommer att svara med att framhålla att sysselsättningen ökar.
Kritik mot regeringen
Socialdemokraterna har också kritiserat regeringen hårt för att inte klara av överskottsmålet på en procent av BNP. Underskottet bedöms nu minska men ligger fortfarande på cirka 60 miljarder kronor. Regeringen tror att ekonomin kommer att vara tillbaka på en procents överskott 2018. Samtidigt finns en växande kritik bland nationalekonomer mot överskottsmålet. Ekonomin stimuleras bättre med ett lägre krav på balans, menar en del ekonomer.
Men finansministern håller stenhårt fast vid att överskottsmålet ska finnas kvar. Det förbättrar möjligheten för Sverige att klara nästa konjunkturnedgång, menar han. Hög skuldsättning bland svenska hushåll i kombination med att många länder i vår omvärld har stora statsskulder ökar behovet av att hålla fast vid överskottsmålet, anser finansministern.
Behov av ”skyddsvallar”
Trots att tillväxten nu tar fart i Sverige talar Anders Borg alltså om risker och behovet av skyddsvallar. Vårpropositionens antaganden bygger på en tillväxt i eurozonen på 1,1 procent i år och 1,6 procent 2015, medan USA-tillväxten väntas bli 2,9 procent i år och 3,2 procent 2015. Vilka är då riskerna? Anders Borg pekar bl a på obalanser i det europeiska banksystemet. En annan riskfaktor är tillväxtländer som Indien och Brasilien, som riskerar att drabbas när den amerikanska centralbanken skär ner på sina stimulansåtgärder i takt med att den amerikanska ekonomin förbättras. En tredje risk är händelseutvecklingen i Ukraina. Frågan är vilka konsekvenserna blir om Ryssland väljer att trappa upp konflikten och vilka motåtgärder det i så fall leder till från EU och USA.
Försvar kan rustas upp
En konsekvens för svensk politik är i alla fall att partierna nu är överens om att rusta upp försvaret. I vårbudgeten finns ett utrymme på minst två miljarder kronor, som skulle kunna användas för sådana satsningar. Försvarsberedningen där företrädare för riksdagspartierna sitter ska nu diskutera vilka åtgärder som behövs och lämna ett samlat förslag kring detta den 15 maj. Först då kan man dra säkra slutsatser om vad politikerna egentligen är beredda att genomföra.