Sedan 2,5 år är Annas personuppgifter sekretessmarkerade i Skatteverkets folkbokföringsregister. Det innebär att en noggrann prövning måste göras innan de lämnas ut.
– Mitt ex är våldsam och jag är rädd för honom. För att han inte skulle hitta mig bytte jag lägenhet flera gånger i staden där han bor. Men han och hans vänner fick alltid tag på mig och hotade att döda mig och min dotter.
Tack vare sekretessmarkeringen känner sig Anna trygg i dag.
– Jag har fått ett nytt liv, kan arbeta och min dotter kan gå i skolan. Jag behöver inte vara rädd längre.
”Slopa tidsgränsen”
En sekretessmarkering gäller normalt i två eller tre år. Därefter omprövas om hotet kvarstår. För ett halvår sedan fick Anna sin sekretessmarkering förlängd. Men hon tycker att den borde vara giltig i minst fem år.
– Två år är en väldigt kort period. Redan efter ett år började jag oroa mig för hur det skulle gå om det inte blev en förlängning.
Det är främst kvinnor, som hotas och förföljs av en förre detta man, som har skyddade personuppgifter.
Karin Svensson, vice ordförande för Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, anser inte att skyddet ska ha någon tidsgräns alls.
– Om allt har fungerat och mannen inte har hittat kvinnan har hon svårt få en förlängning av sekretessen. Men han kan ju ha letat aktivt utan att hon har märkt det. Hittar han henne måste hon fly och börja om från början – ansöka om en ny sekretessmarkering, flytta, byta jobb och om det finns barn måste de byta skola. Det är en psykiskt och ekonomiskt påfrestande situation. Det vore bättre att slopa tidsgränsen.
Karin Svensson tycker dessutom att det tar för lång tid att få en sekretessmarkering.
”Hårdare klimat”
– Det kan ta flera månader. Så länge markeringen inte är klar kan kvinnan inte skriva sig på en ny adress. Gör hon det röjer hon den nya adressen innan den blir skyddad. Under tiden kan hon tvingas bo kvar på en kvinnojour.
I oktober förra året hade 12.439 personer i Sverige skyddade personuppgifter, enligt siffror från Skatteverket. Det är en ökning med hela 165 procent jämfört med 1993 när statistiken började föras.
– Det är en kombination av att klimatet i samhället har hårdnat och att fler känner till att det går att få skyddade personuppgifter. Fler som arbetar inom rättsvårdande myndigheter och fler som utsätts för hedersrelaterat våld har till exempel skyddade personuppgifter nu än tidigare, säger Ingegerd Widell på Skatteverket.
I en utredning från justitiedepartementet föreslås nu att skyddet för personer som riskerar att utsättas för våld, hot och förföljelse ses över.