Foto: Scanpix

Pojkar och friskoleelever skolkar mest

Uppdaterad
Publicerad

Elever på yrkesförberedande program, friskoleelever samt pojkar får i högre grad studiestödet indraget på grund av skolk.

18-årige Jimmy Lid går programmet Bygg- och anläggning. Det har hänt att han har skolkat, men det händer inte ofta, säger han. 

Att det kan leda till att studiestödet dras in är han väl medveten om.

– Vi har väldigt många i klassen som har fått det, säger han till SVT.

Andelen elever som blir utan studiestöd har ökat i flera års tid. Läsåret 2012/2013 var det 21 422 gymnasieelever, eller 6,2 procent enligt ny statistik från Centrala studiestödsnämnden (CSN). Motsvarande siffra för de föregående åren var 5,5 respektive 4,4 procent.

Den främsta orsaken till ökningen är de nya rutiner som CSN införde den 1 januari 2012. Fram till dess kunde en elev vara borta 20 procent av tiden, motsvarande en dag i veckan.

I dag ska skolorna rapportera in ogiltig frånvaro när den sker vid upprepade tillfällen och det räcker med ett par timmar i månaden.

Mindre skolk på kommunala skolor

CSN har i år tittat på hur skolket skiljer sig mellan olika studieformer. Det är betydligt fler som får studiebidraget indraget som går yrkesförberedande program, visar statistiken.

– Det kanske var väntat, men att skillnaden skulle vara så pass tydlig som den var, kanske inte var lika väntat. En förklaring vara föräldrarnas utbildningsbakgrund. Det har visat sig ha betydelse för hur väl ungdomar lyckas med sina studier, säger Andreas Dahlkvist på CSN.

Att 63 procent av alla skolkare är pojkar, jämfört med 37 procent flickor, har också ett samband med prestationerna i skolan tror han.

– Flickor är mer studiemotiverade, det kan vara en förklaring.

Mindre frånvaro på kommunala skolor

Fristående skolor har haft fler skolkare under flera års tid och den utvecklingen gäller även i år – 7,5 procent av friskoleeleverna blev utan bidrag jämfört med 5,9 av de som går i kommunal skola. 

– Friskolorna säger sig vara striktare i sin rapportering. Men det kan också vara så att frånvaron faktist är högre i friskolorna, säger Andreas Dahlkvist.

Gotlands län toppar statistiken – där har 9,3 procent av eleverna fått indraget studiemedel. Det rör sig dock om en relativt liten elevgrupp och motsvarar 190 elever.

I Stockholm har 8,6 procent, motsvaraden 6 271 elever fått bidraget indraget. Även Södermanland, Skåne och Västmanland hamnar högt i statistiken.

Färre hos Kronofogden

Att bidraget dras in kan bli en tuff ekonomisk smäll för många unga och deras familjer.

Ungefär två tredjedelar får återkrav på redan utbetalade pengar. Bland dem hamnar 21 procent hos Kronofogden eftersom de inte klarar av betalningen.

Andelen som hamnar hos Kronofogden har dock minskat något jämfört med tidigare år.

– Det är en viktig fråga som vi jobbar aktivt med, säger Andreas Dahlkvist.

CSN har bland annat drivit ett projekt ihop med Kronofogdemyndigheten för att nå ut till unga som drabbas. I det har man ringt upp dem som fått påminnelse om återkrav och erbjudit särskilda betalningsplaner.

Ytterligare en grupp som oftare än andra blir av med studiestödet är de som får extra tillägg utöver studiemedlet. Extra tillägg kan man få om man kommer från ett hem med låg inkomst.

– Det finns helt klart en koppling mellan ekonomisk utsatthet och svårigheter generellt i sin livssituation. Indraget studiemedel kan slå svårare mot de som redan har en utsatt situation och det kan också påverka andra ekonomiska stöd. Men CSN:s mål är att betala ut pengar till dem som har rätt till det och som studerar på heltid.

Björklund: Rätt med tuffare krav

Utbildningsminister Jan Björklund tycker att det är bra att CSN har blivit tuffare i kraven.

– Det beror på att vi har gett dem instruktioner att vara det, säger han.

Fakta

Studiebidrag

Studiebidraget är 1 050 kronor i månaden. Det betalas vanligtvis ut för fyra månader på hösten (september-december) och sex månader på våren (januari-juni).

Studiebidrag betalas ut från och med kvartalet efter att eleven fyllt 16 år. Det betalas ut till föräldrarna. Vid 18 års ålder betalas studiebidraget ut till eleven själv.

Källa: CSN

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.