Valaffisch för Folkpartiet när Bengt Westerberg var partiledare. Foto: SVT

Folkpartister vill lämna ”kravliberalismen”

Uppdaterad
Publicerad

Efter det svidande nederlaget i valet i höstas inser de allra flesta folkpartister att något måste göras. Många vill se en mjukare framtoning, att partiet lämnar kravliberalismen och återgår till socialliberalismen. Kan Jan Björklund leda en sådan förändring?

– Det är inte någon som kan vara nöjd med att vi fick 5,4 procent i valet i höstas, säger folkpartistiska riksdagsledamoten Robert Hannah.

– Jag tycker Folkpartiets centrala roll är att stå för socialliberalismen i politiken. Den profilen suddades ut lite grann i förra valet, säger förre FP-ledaren Bengt Westerberg.

Agenda

– Efter åtta år i regering finns det självklart stort behov av att utveckla och förnya politiken, säger Folkpartiets förra jämställdhetsminister Nyamko Sabuni.

Språktester

Kursändringar är inget nytt för Folkpartiet. En sådan sågs inför valet 2002 då dåvarande partiledaren Lars Leijonborg plötsligt profilerade sig genom att ställa krav. Då krävde partiet språktester. Den som vill bli svensk medborgare skulle vara tvungen att klara ett prov i svenska.

Under en tid gick Leijonborg under namnet Leijonkungen och kraven verkade vara ett framgångsrecept. Jan Björklund, Leijonborgs efterträdare fortsatte med ännu flera krav.

Lite märkligt blev det onekligen, att det frihetstörstande, frisinnade paritet i dag mest förknippas med olika krav – krav på skoldisciplin och krav på språktester av invandrare.

– Jag håller med om att det är ett problem. Människor har inget problem med ett parti som ställer krav om man genuint upplever att man faktiskt bryr sig och tycker om personerna det handlar om, säger Robert Hannah.

”Snällismen”

Nu tycker många att partiet måste återgå till en mjukare framtoning. Man vill vända tillbaka till socialliberalismens idéer om omhändertagande och trygghet.

När den så kallade kravliberalismen växte fram i slutet av 90-talet var det till stor del i protest mot det som många föraktfullt kallade snälllismen.

– När man gick på den här linjen med kravliberalismen var det i protest mot det man kallade snällismen. Det var väl det jag stod för som partiledare, säger Bengt Westerberg.

– I den mån snällism och socialliberalism hänger ihop är det det man ska satsa på, tillägger han.

Sabuni irriterad

Nyamko Sabuni räknas inte till partiets ”snällister” och har en annan framtoning än Bengt Westerberg. När hon var minister blev hon snarare känd för att ha hårda nypor. Som jämställdhetsminister vägrade hon kalla sig feminist. Hon irriterar sig på dem som nu ropar efter ett snällare parti.

– De flesta folkpartister inser att politiken måste formas på ett sätt som ger både rättigheter och skyldigheter. Det är där Folkpartiet finns, säger hon.

– De som bara tror på rättigheter och inte ser vilka problem det skapar på andra sidan – de är högljudda men de är få.

Dessutom är snällismen ingen valvinnare, hävdar Nyamko Sabuni.

– Det finns inget som säger att opinionen vänder bara för att man för fram ”mjukare frågor”, säger hon.

Ställa till allting rätta

Robert Hannah menar däremot att en kursändring är nödvändig och han förväntar sig att partiledningen lyssnar på kritiken.

– Jag förväntar mig mer än något annat att partiledningen ska ställa allting till rätta. Jag har jättehöga förväntningar på hur partiledningen ska hantera den här situationen, säger han.

– Vi måste fram med den feministiska politiken, vi måste fram med en mycket bättre integrationspolitik och bemöta utanförskapsfrågorna.

Nu eller sedan?

Men frågan är om partiet kan, eller ens vill, styra bort från kravliberalismen. Eller är det något som kommer först med nästa partiledare?

– Jag hoppas att det svänger tillbaka redan med den nuvarande partiledaren. Jag tycker förnyelsearbetet som man inlett ser lovande ut, säger Bengt Westerberg.

– Men det är förstås väldigt svårt att vara partiledare och ansvarig för en politik och samtidigt ta ansvar för att förnya partiet. Jag hoppas Jan Björklund ska lyckas. Det är en svår uppgift han har tagit på sig.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Agenda

Mer i ämnet