– Jag tror överlag att svenska föräldrar fokuserar relativt lite på regler och disciplin och på något sätt blir det kanske så att vi är sämre på att ha uppsyn över våra barn i det här avseendet, säger Jonas Berge.
Han lät omkring 1.400 ungdomar och deras föräldrar under högstadietiden svara på en årlig enkät om alkohol-, tobaks- och drogvanor.
Sämst i sjuan
Det visade sig att 94 procent av föräldrarna till barn i årskurs sju som druckit sig berusade inte visste något. I nian såg det lite bättre ut, men fortfarande var tre fjärdedelar ovetande.
I sitt avhandlingsarbete har Jonas Berge gått igenom liknande studier från andra länder och det visar sig att svenska föräldrar tycks vara mer ovetande än föräldrar i andra länder.
En förklaring till att föräldrarna i nian i högre utsträckning vet något om alkoholkonsumtionen kan vara att ungdomarna då inte försöker dölja sina vanor lika mycket, tror Jonas Berge.
– Många kanske accepterar att barn dricker alkohol i årskurs nio på ett annat sätt än i årskurs sju och det gör att ungdomarna döljer det mindre då.
Sedan är föräldrarna kanske inte lika mycket på hugget när barnen bara går i sjuan, menar han.
– Man är nog lite mer naiv när barnen är yngre och senare förväntar man sig det mer.
Begränsat inflytande
Samtidigt tyder avhandlingen på att tonårsföräldrarna har begränsat inflytande över hur ungdomarna tacklar alkohol, tobak och droger. Föräldrarna har i en delstudie delats in i kategorier – tillåtande, auktoritära, försumliga, auktoritativa. Men uppfostringsstilen hade inget starkt samband med tonåringens vanor.
– Jag tänker mig att föräldraskapet visst kan ha någon betydelse, men kanske en mindre betydelse än andra faktorer vi mätt, som vilka vänner man har. Dessutom är det nog så att stilen utövar sin effekt på framför allt yngre barn, säger Jonas Berge.
Är det alltså för sent att rycka upp sig som tonårsförälder?
– Ja, när det gäller en dålig relation mellan förälder och barn är skadan nog redan skedd vid det laget. Men på individnivå kan man inte säga det, så klart.