Bilden av en svensk skola i kris har satt sig bland väljarna.

Just nu bedriver landets båda största partier, Socialdemokraterna och Moderaterna, egna skolkampanjer. En av de frågor där de är oense är om det behövs särskilda pengar för att minska storleken på skolklasserna.

Det drar ihop sig till val och de politiker som aspirerar på makten måste visa att just de tar skolans problem på största allvar.

Socialdemokraternas ledare Stefan Löfven har sagt att stora klasser ska minskas med upp till fem barn per klass. Två miljarder kronor vill Socialdemokraterna lägga på mindre skolklasser.

Även Moderaterna har börjat prata om värdet av mindre undervisningsgrupper. Men Moderaternas linje är att skolans problem inte handlar om resursbrist.

– Om det bara är resurser det handlar om, så satsar vi redan mer än de länder som ligger före oss, har M-ledaren Fredrik Reinfeldt slagit fast.

”Finns inget dåligt med färre elever”

Vad säger man då i ute i skolorna, är mindre klasser det man längtat mest efter?

– Ja det finns ju inget dåligt med att ha färre elever per lärare. Det blir lättare följa elevernas kunskapsutveckling. Även den sociala biten blir lättare att hantera om man får färre elever , säger Anneli Lundberg, rektor på Rödängsskolan i utkanten av Umeå.

Att minska klassernas storlek är en tydlig reform, något som väljarna kan begripa. Och politikerna söker stöd från vetenskapen.

IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering,  har jämfört mellanstadiebarn som på 80-och 90-talen gick i små respektive stora klasser.

– Vi fann att elever som gick i mindre klass i mellanstadiet klarade sig bättre än de som gick i större klass. Framför allt gällde det elever till föräldrar med lägre inkomst, säger Björn Öckert, forskare på IFAU.

”Högre inkomst senare i livet”

– Det kanske intressantaste är att effekterna lever kvar även på arbetsmarknaden. De elever som gick i mindre klasser på mellanstadiet hade högre inkomst senare i livet än de som gått i större klasser. Det innebär att det är samhällsekonomiskt lönsamt att minska klasstorleken. Intäkterna överväger kostnaderna, säger han.

På Skolverket är man inte lika säker. Anita Wester är Skolverkets representant i den internationella PISA-undersökningen, där Sverige senast gjorde dåligt ifrån sig.

– Om man jämför Sverige med andra länder visar det sig att ju större klasser desto bättre resultat och då kan man fundera över vad det beror på, säger Anita Wester.

”Kan bli kontraproduktivt”

Forskaren Per-Olof Bentley, som ofta anlitas av Skolverket, menar att Sveriges lärarbrist gör att minskade klasser inte är någon särskilt bra ide.

– Nej det är ingen lösning. Det är säkert kontraproduktivt, speciellt om man skulle bli tvungen att rekrytera obehöriga lärare, säger Per-Olof Bentley och fortsätter:

– Man vet att lärarnas kompetens är den faktor som påverkar elevernas prestationer mest. Om man får färre elever, kommer den till bättre uttryck, men då krävs att lärarkompetensen har utvecklats först. Det är fel ordning att börja med att minska klasserna, det ger inget resultat. Man måste förbättra lärarkompetensen först. Därefter kan man fundera över att minska klasserna, säger Per-Olof Bentley.

Rektorn: Hög kompetens viktigast

Om rektorn själv får välja – vad blir det då? Duktigare lärare eller mindre klasser?

– Hög kompetens bland lärarna är det absolut viktigaste. Att läraryrket är attraktivt och lockar de bästa till att bli lärare, är det absolut viktigaste för skolan. Vi vill ha både små klasser och duktiga lärare, men om jag ska välja, då blir det hög kompetens bland lärare, säger Anneli Lundberg, rektor på Rödängsskolan.

Reportaget sändes i Agenda söndag 9 februari. Debatt om skolan mellan Tomas Tobé (M) och Ibrahim Baylan (S). Se programmet här.