Sen 2012 får svenska elever betyg i årskurs sex. Men förra året föreslog den dåvarande regeringen att betyg bör ges redan i årskurs fyra.

Förslaget har mötts av hård kritik från flera håll, bland annat från skolmyndigheter, lärarfacken och Kungliga vetenskapsakademien. Och nu ifrågasätts tidiga betyg även av Vetenskapsrådet, som inför starten av det nya Skolforskningsinstitutet gjort en omfattande kartläggning av aktuell betygsforskning. En av forskarna bakom studien är Christian Lundahl, professor i pedagogik vid Örebros universitet.

– Vi har faktiskt inte hittat en enda forskningsstudie som rekommenderar tidiga betyg i skolan, utan det man pratar om är tidig uppföljning av mer kvalitativt slag, att det ger positiva effekter, säger han.

”Betyg kan ha negativ effekt”

Enligt kartläggningen saknas det stöd för att tidiga betyg ger bättre resultat, till exempel på det internationella testet Pisa.

– Det vi ser, och vilket även OECD konstaterat, är att ett lands betygssystem spelar väldigt liten roll för ett Pisa-resultat. Vi har gjort egna analyser och ser inga samband mellan när man börjar sätta betyg och vilka resultat eleverna når på Pisa, säger Lundahl.

Däremot har betyg olika effekter för olika elevgrupper.

– Det spelar inte så stor roll om man får betyg när man är äldre eller lyckas bra i skolan, men för yngre elever och svagpresterande kan betygen ha en negativ effekt, säger han.

Vad drar ni för slutsatser av detta?

– Vi skulle rekommendera att man är väldigt försiktig med att sänka betygsåldern ytterligare. Vi vet inte exakt när den mest lämpade åldern är att införa betyg. Vi måste studera och se: Har det blivit önskvärda effekter av att man införde betygen i årskurs sex eller har det blivit negativa effekter av det? Och utifrån det ha en förutsättningslös diskussion om vad som är mest kloka nästa steg i frågan, säger Christian Lundahl.