Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

Försvaret vill utbilda unga

Marcherande värnpliktiga 2004.

Unga utan kompletta gymnasiebetyg brukar anses vara en grupp som står långt från arbetsmarknaden. Nu vill försvaret kunna utbilda dem i en slags kortversion av lumpen. Tanken är att de ska läsa upp gymnasiebetyg och samtidigt förbereda sig för jobb i försvaret.

2012 och 2013 genomförde försvaret projektet ”Öppen Dörr” i samarbete med Arbetsförmedlingen. Målgruppen var arbetslösa ungdomar med ursprung eller erfarenheter utanför EU, och som saknade kompletta gymnasiebetyg.

Under tio veckor skulle man kombinera att läsa upp betyg med en slags introduktionsutbildning i försvaret. Målet för Arbetsförmedlingen var att ungdomar skulle komma närmare arbetsmarknaden. Försvaret å sin sida ville hitta anställda med bakgrund utanför EU.

– Halva utbildningen var då gymnasieutbildning med lärare från det civila som hjälpte till med kärnämnena. Sedan lät vi ungdomarna prova på militär verksamhet utan vapen, säger Johnny Landgren, örlogskapten vid Sjöstridsskolan i Karlskrona.

Två av tre till jobb eller studier

Utbildningen fick både ris och ros efteråt, men i försvaret var man nöjda. 440 personer fullföljde. 90 dagar efteråt hade två av tre personer fått jobb eller studerade. Nio av tio som saknade kompletta gymnasiebetyg läste upp minst ett betyg. Nästa år tänker försvaret dra igång verksamheten igen.

Den här gången är utbildningen tänkt att genomföras som en del av utbildningskontraktet som regeringen införde förra året. Man vänder sig till ungdomar till och med 24 års ålder som saknar kompletta gymnasiebetyg.

”Många har det som krävs”

– Vi tänker oss ett upplägg snarlikt det vi hade under det första genomförandet, för vi vet att det finns ett stort antal arbetslösa ungdomar i Sverige som har det som krävs för att jobba i Försvarsmakten. Men de vet inte om det, och de uppfyller inte våra formella krav, säger Patrik Elisson, projektledare i Försvarsmakten.

Vad ska de få göra?

– För det första är det gymnasieutbildning. Sedan handlar det om att lära sig hur det är i Försvarsmakten, säger Patrik Elisson.

För närvarande diskuterar man med Arbetsförmedlingen om finansiering och hur man ska lösa till exempel den civila utbildningen. Tanken är alltså att ungdomarna ska få en introduktion till försvaret och samtidigt läsa upp sin gymnasiekompetens.

Men försvarets mål är inte bara att utbilda ungdomar. Efter färdig utbildning ska man kunna klara av antagningen till den vanliga försvarsutbildningen, GMU. Exakta antalet vet man inte förrän finansieringen är färdig, men man siktar på minst 200 deltagare och helst fler.

Ska spegla hela samhället

– Jag tänker så här, att Försvarsmakten måste spegla hela samhället. Vi måste ha människor av olika bakgrund, erfarenheter och kultur. Och då är det faktiskt så att vi måste bredda vår rekryteringsbas, säger Johnny Landgren.

Emin Eminagic var 20 år när han var med i Öppen dörr 2013. Han kom dit via Arbetsförmedlingen, liksom större delen av de som gick utbildningen samtidigt. Innan dess hade han ströjobb och var arbetslös däremellan, nu jobbar han som sjöman i Tredje Sjöstridsflottiljen.

– Det positiva var att man tvingade ut ungdomarna att leva till exempel i skogen några veckor. Det fick dem att börja fundera på saker på ett annat sätt istället för att sitta hemma, kolla på tv och leva alltför bekvämt, säger Emin Eminagic.

De som medverkade var överlag nöjda, enligt en utvärderingsrapport. Mest nöjda var de med livet i barackerna och att få lyda order, det största missnöjet var med informationen de fått inför utbildningen.

Väldigt splittrad grupp

Enligt Emin Eminagic var det en väldigt splittrad grupp som ryckte in. De yngsta var tonåringar, de äldsta runt 50 år. En del som kom in hade inte pluggat klart, andra hade varit professionella soldater i sina tidigare länder. Några hade kriminell bakgrund.

Större delen var arbetslösa med ett ursprung utanför Europa. Men de flesta han har kontakt med jobbar eller studerar idag.

– Det var småbråk ibland, alla hade sina olika åsikter och olika bakgrund. Det var lite svårt i början, men ju mer man höll på med disciplin, lyda order och lägga uppgiften framför sig, desto bättre gick det. Jag vet flera som har förändrats väldigt mycket, säger han.