– Av de här extra tio miljarderna blir det ju kvar ungefär hälften, säger Peter Nordlund på FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut, som i flera år granskat försvarets ekonomi och verksamhet.

Han menar att politiska beslut i form av arbetsgivaravgifter och hyreskostnader exempelvis kommer att äter upp 1,7 miljarder av de 10,2.

FOI har i olika rapporter också påpekat konsekvenserna av att det index som används för att kompensera Försvarsmakten för kostnadsfördyringar som den får genom pris och löneökningar har en tendens att underkompensera Försvarsmakten. Det vill säga att Försvarsmakten inte får kompensation fullt ut, menar Peter Nordlund.

Detta skulle sammanlagt göra att höjningen av försvarsanslaget på 10,2 miljarder i praktiken endast blir cirka 5 miljarder.

”Måste prioritera vad som ska utgå”

Frågan är då vad konsekvenserna av detta blir för Försvarsmakten.

– Konsekvenserna blir ju att pengarna räcker till mindre än vad politikerna hoppas.

Och vad måste man ta för beslut då? undrar Peter Nordlund.

– Ja, då blir det ju en prioriteringsfråga. Antingen tillskjuta pengar motsvarande det köpkraftstapp som man då får eller bestämma vad som ska utgå eller ska skjutas på framtiden.