Foto: TT

FP tar avstånd från M:s utspel

Uppdaterad
Publicerad

Folkpartiet tar avstånd från förslaget från Moderaterna om att stoppa asylsökande vid gränsen. Men utrikespolitiska talespersonen Birgitta Ohlsson öppnar ändå för att inför tillfälliga gränskontroller.

Moderaterna presenterade tidigare i veckan sitt förslag om hur den akuta flyktingsituationen ska hanteras i Sverige. Partiet vill att flyktingar som tagit sig till Sverige via ett annat EU-land utan att söka asyl där ska nekas inresa och avvisas vid gränsen.

Inrikesminister Anders Ygeman (S) har kritiserat förslaget och menat att det strider mot asylrätten.

– Jag är mycket skeptisk till Moderaternas förslag som handlar om att sätta Dublinförordningen ur spel, säger Birgitta Ohlsson och fortsätter:

– Det vill säga att människor i praktiken inte skulle kunna ta sig till vårat land om man inte sätter sig på ett flyg, och hur lätt är det att komma med flyg till Sverige från ett krigshärjat land om vi inte har några legala vägar in?

Moderaterna har hävdat att deras förslag tvärtom går ut på att upprätthålla Dublinförordningen. Principen i Dublinförordningen är att asylansökan ska behandlas i det första EU-land flyktingen kommer till. Bara de asylsökande som lyckas ta sig direkt till Sverige utan att passera andra EU-länder skulle med M-linjen kunna få sin asylansökan prövad här.

Öppnar för inre gränskontroller

Birgitta Ohlsson kan däremot tänka sig att införa inre gränskontroller i Sverige.

– Jag tror på den fria rörligheten men jag kan också konstatera att när EU:s yttre gräns inte fungerar längre så kan det vara motiverat att ha inre gränskontroll.

Birgitta Ohlsson betonar att en sådan inre kontroll skulle bli svårt, till exempel skulle det också försvåra för pendlare som jobbar i ett annat land än det de bor i.

– Man kan behöva överväga detta, då handlar det om 30 dagar för att veta vem som kommer in i vårt land.

Dublinförordningen

* En grundsten i EU:s gemensamma asylpolitik är den så kallade Dublinförordningen, som stipulerar att asyl ska sökas i det land i EU dit den asylsökande först anländer.

* Den som passerar en yttre gräns till EU utan uppehållstillstånd eller visum ska registreras om de påträffas i anslutning till passagen.

* De som söker asyl ska registreras i databasen Eurodac med sina fingeravtryck.

* Innan frågan om eventuell asyl prövas ska frågan om vilket land som ska handlägga ärendet avgöras. Då gäller ett antal kriterier som tillämpas i en viss rangordning:

1. Om den sökande har familj som beviljats skydd i ett annat land ska det landet avgöra en asylansökan.

2. Om den sökande har uppehållstillstånd eller visering i ett annat land ska det landet avgöra.

3. Om den sökande har fingeravtryck som samlats in i ett annat Dublinland ska det landet avgöra.

4. Om den sökande har besökt eller rest igenom ett annat Dublinland ska ärendet prövas där.

* Dublinförordningen gäller i de 28 iänderna i Europeiska unionen samt fyra länder som är ”associerade” med förordningen: Norge, Island, Schweiz och Liechtenstein.

* UNHCR och Europarådet har kritiserat Dublinförordningen särskilt när det gäller överförandet av asylsökande till länder som har en bristfällig hantering, som exempelvis Grekland.

* Tidigare har flera europeiska länder upphört med att skicka tillbaka flyktingar till Grekland eftersom de inte anser att mottagandet följer Europakonventionen.

* Principen har dock blivit allt mer överkörd på sistone då många nyanlända i stället väljer att registrera sig först när de kommer till det land där de önskar stanna, inte i det land i vilket de först anländer.

Källa: Migrationsverket,  TT

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.