Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

Från diskare till kock genom instegsjobb

Abdulhafiz Adem fick jobb som diskare genom ett instegsjobb, men kunde snabbt avancera till kock.

Lägre löner föreslås ofta som recept för att hjälpa människor med låg utbildning till jobb i Sverige. Men enligt Olof Åslund, generaldirektör på IFAU, kan man inte förvänta sig några större effekter på en sådan reform.

Sedan många år tillbaka har arbetsgivare möjlighet att anställa nyanlända med instegsjobb, som innebär att staten står för 80 procent av kostnaderna.  Abdulhafiz Adem fick sitt jobb på en restaurang den vägen. Han började som diskare, men efter sex månader fick han avancera i köket.

– Jag började i kallstationen med desserter och förrätter.  Nu har jag flyttat till varmstationen, varma rätter.  

Så nu är du kock?  

– Ja, nu jobbar jag som kock, säger han med ett skratt.  

Från att inte ha kunnat ett ord svenska – till ordinarie kock på femton månader.  Abdulhafiz Adem personifierar på många sätt drömmen om en lyckad integration med hjälp av subventionerade jobb. 

Lägre risk med billigare jobb

Krögaren Martin Sjölander säger att instegsjobbet, som innebar att Abdulhafiz Adem kostade hälften mot en vanlig diskare, var en faktor till att han vågade anställa honom.  

–Det blir en lägre risk. Det innebär att du kan lägga ner mer tid på att lära upp personen i fråga, säger han.  

Den som tar in en nyanländ flykting på instegsjobb måste vara medveten om att den kan komma med svåra erfarenheter i bagaget. Det är inte som att anställa vem som helst, säger Martin Sjölander.  

– Jag har en anställd som var fängslad av al-Shabab när han var 15 år.  En annan har sett 27 av sina familjemedlemmar dö. Man kan inte gå på som om det var du och jag.

Små effekter enligt forskningen

I januari var drygt 4.000 personer anställda med instegsjobb. Det är inte många med tanke på den utmaning Sverige står inför när många tiotusentals nyanlända snart kommer att söka arbete. Två av fyra borgerliga partier, Centerpartiet och Liberalerna, förespråkar i dag sänkta löner som lösning.

Men enligt Olof Åslund, generaldirektör på Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, är lägre löner för nyanlända ingen mirakelkur.

– Det finns stora internationella studier och ska man dra slutsatser av dem så kan förvänta sig vissa effekter för sysselsättningen, men inte väldigt stora. Det är min tolkning, säger han.

John Hassler, ordförande på Finanspolitiska rådet, erkänner att det saknas starkt vetenskapligt stöd för att lägre löner hjälper, men menar att man ändå bör prova den vägen eftersom de subventionerade jobben inte har utnyttjats i någon större omfattning.  

– De länder som har prövat en bredare åtgärdskatalog, som också inkluderar den här typen av åtgärder, har lyckats mycket bättre. Ett exempel är Tyskland, säger han.

Mindre byråkrati för arbetsgivare

Krögaren Martin Sjölander säger att sänkta löner skulle ge samma effekt som instegsjobb - men vara mindre krångligt.  

– Alla småföretagare är inte drillade i den administrativa djungeln. Det kanske skulle bli enklare, säger han.

Måste ingångslönerna sänkas för att alla nyanlända ska få jobb? Debatt mellan partiledaren Annie Lööf (C) och arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) i Agenda kl 21.15 i SVT2.

Agenda

Mer i ämnet