– Hur man rättar ett och samma prov skiljer sig mellan olika skolor och mellan lärare. Det finns en betydande grad av bristande likvärdighet i det här, säger Jonas Vlachos som är professor i nationalekonomi och som skrivit en rapport om de nationella proven tillsammans med Björn Tyrefors Hinnerich.

I rapporten pekar Jonas Vlachos och hans kollega på flera problem med rättningen och bedömningen av de nationella proven på gymnasiet.

– De elever som hade ett bra resultat med sig från grundskolan tenderar att bedömas mer generöst av de egna lärarna, säger Jonas Vlachos.

Skillnad mellan friskolor och kommunala skolor

Men skillnaden i bedömningen gällde inte bara enskilda elevers resultat. Forskarna såg också skillnader mellan friskolor och kommunala skolor. När de nationella proven rättades på de fristående skolorna fick eleverna i genomsnitt ett bättre resultat, jämfört med de kommunala skolornas elever. När samma prov sedan rättades externt var det i stället de kommunala skolornas elever som fick bäst resultat.

– Vi vet inte varför det är så men en anledning kan ju vara att lärarna på de fristående skolorna har större press på sig från skolledningen att uppvisa goda resultat. Och det enklaste sättet att uppvisa goda resultat är ju att helt enkelt rätta proven generösare, säger Jonas Vlachos.

Men de nationella proven ska ju vara någon sorts norm som alla kan mäta sig mot, det verkar inte funka så då?

– Nej, det gör det inte.

Man kan inte lita på de nationella proven?

– Nej, det är väldigt stora skillnader i hur proven bedöms från skola till skola men också i hur vägledande de här provresultaten blir för den slutgiltiga betygssättningen.

Uppdrag granskning har träffat William Lundström som tog studenten från Nacka gymnasium förra våren. Han skrev ett nationellt prov i en valbar mattekurs våren 2015 och fick C eller D på provet. Men han fick A i slutbetyg.

– Det är ju inte samma villkor som alla andra får, säger han.

”Behöver inte stämma överens”

Hans rektor, Jarl Axelsson, tycker inte att betyget och resultatet på nationella provet behöver stämma överens med automatik.

– Det står såhär att lärare ska ta hjälp av nationella provresultat i sin betygssättning.

Men vad tycker du då?

– Jag tycker det ska finnas en viss korrelation, säger Jarl Axelsson.

De nationella proven ska ”stödja en rättvis och likvärdig bedömning och betygssättning” enligt Skolverket. De för statistik över hur väl provresultaten överensstämmer med elevernas slutbetyg.

Det visar sig att det finns stora skillnader. När det gäller matematik vårterminen 2015 så fick 30 procent av eleverna ett högre slutbetyg, än resultatet på nationella provet. Men bara 1 procent av eleverna fick ett lägre betyg.