Friskolekoncernen Baggium har i dag 41 praktiska gymnasieskolor i landet, där ungefär hälften av landets lärlingselever går. På grund av det får koncernen in stora statliga bidrag.
För varje elev på ett lärlingsprogram får skolans huvudman 25.000 kronor extra. Tanken var att hela eller åtminstone en del av statsbidraget skulle gå till de arbetsplatser som tar emot eleverna. Men Baggium har valt att inte lämna ifrån en enda krona till arbetsgivarna.
-Inte som en lön i handen. Nej, det har vi inte gjort, säger Anette Ellis, utbildningschef på Baggium.
Varför inte?
-Vi har inte bedömt att det är det som är värdefullt. Utan vi bedömer att det viktiga är att göra en utbildning som ger elever arbete efter sina tre år hos oss, där också företagen får en chans att utbilda sina kommande medarbetare, svarar hon.
Behöll 95 miljoner
Regeringen har betalat ut 267 miljoner kronor kronor sedan hösten 2008, pengar som de flesta kommuner och huvudmän behållit själva. För Baggiums del handlar det om mer än 95 miljoner kronor i extrapengar för 2008 och 2009. Det här irriterar Svenskt näringsliv.
-Det är ju helt fel. Det var ju absolut inte så det var tänkt. Det är viktigt att företagen får ersättning för det stora ansvaret som de tar, säger Johan Olsson, skolexpert på Svenskt näringsliv.
Reglerna stramas åt
Men vid årsskiftet stramas reglerna åt. Då öronmärks 15.000 av de 25.000 kronorna, och utbildningsföretagen får bara behålla 10.000 kr.
-Vi kommer självklart att följa det nya regelverket. Det här är ju ett försök med lärlingsplatser. Vi visste ju att de här pengarna inte kommer behållas för alltid, säger säger Anette Ellis.
-Det är väl ett steg i rätt riktning i alla fall. Men det är ju inte hela statsbidraget på 25.000, och det behöver man väl också se över om det är tillräckligt, säger Johan Olsson.
Ann Wollner
Linda Bock