Foto: Djurrättsalliansen

Nya chockbilder på svenska grisar

Uppdaterad
Publicerad

Varning för starka bilder! Grisar med avbitna svansar och öron, grisar som vadar i avföring, en gris som tuggar på en lös klöv. Det är något av det djurrättsaktivister har filmat på svenska grisgårdar.

Djurrättsalliansen har olovligen besökt 15 gårdar i Syd- och Mellansverige under oktober och november för att dokumentera hur grisproduktionen ser ut.

Tre eller fyra personer iklädda skyddskläder har kvälls- och nattetid gått in i olåsta stallar.

Det här visar filmerna som Djurrättsalliansen hävdar kommer från de 15 gårdarna:

  • Döda grisar som ligger kvar i boxarna där andra grisar försiktigt tuggar och nafsar på kropparna.
  • På flera ställen har döda grisar lyfts ut ur boxarna och lämnats i gången.
  • På en gård fanns en avlivad, blodig gris med inälvorna utanför kroppen liggande i gången.
  • I en box har flera grisar såriga öron och saknar svansar. Det kan bero på att de har bitits av.
  • På många ställen saknas halm eller strö på golvet.
  • En gris tuggar på en avhuggen grisklöv.
  • På flera gårdar finns containrar utomhus som saknar lock fyllda med slaktavfall och döda djur. Det är mot reglerna och innebär en smittorisk.
  • På ett par ställen är golvet täckt av avföring, trots att det ska vara torrt. I en box vadar grisarna i en decimeter med dynga.

”Brott mot reglerna”

Djurrättsalliansen är en ideell aktivistorganisation som arbetar mot djurplågeri och förespråkar veganism. De anser att djur inte ska födas upp för att ätas. De anser att mer eller mindre alla gårdar bryter mot föreskrifterna i och med att grisarna inte kan utföra sina naturliga beteenden.

– Vi skulle aldrig behandla hundar så. Det är sorgligt att se, säger Malin Gustafsson, talesperson för Djurrättsalliansen.

Obehagligt för ovana

SVT har visat filmerna för branschorganisationen Sveriges Grisföretagare. Ordföranden Ingemar Olsson har förståelse för att flera bilder kan se obehagliga ut för någon som inte har sett grisproduktion. Men han anser att det kan finnas förklaringar och att bilderna inte bevisar generella missförhållanden.

– Man kan säga att de här bilderna är den mörka sidan   Det är svårt att se omständigheterna, hur det här är taget egentligen, men skulle hela stallet se ut på det här sättet , då är det inte okej.

Ingmar Olsson reagerar starkast på grisen som tuggar på en klöv.

När det gäller döda grisar säger Olsson att den normala dödligheten från födsel till slakt är mellan en och en och en halv procent. Om grisarna dött under kvällen eller natten blir de liggande i boxen till morgonen när de tas bort. Lagen säger att djuren ska ha daglig tillsyn.

”Ska inte se ut så”

Om den box där grisarna vadar i avföring säger Olsson att det inte ska se ut så men att det kan bero på ett tillfälligt stopp eller vattenläcka.

– Så ska det absolut inte se ut. Detta är troligtvis taget där det hänt nåt i stallet. Djurägaren måste åtgärda det här direkt på morgonen.

Den här gången kommer inte Djurrättsalliansen att anmäla gårdarna.

– Vår främsta tanke är att få ut bilder till allmänheten. Vi tycker att människor har rätt att se hur grisar föds upp, säger Malin Gustafsson.

För att bekräfta äktheten på filmerna har Djurrättsalliansen filmat dagens tidning och displayen på en GPS med koordinater. Det visar tid och plats. SVT bedömer filmerna som trovärdiga men har liksom Djurrättsalliansen valt att inte peka ut enskilda gårdar.

Fyra år sedan grisavslöjandena

När Djurrättsalliansen 2009 presenterade smygfilmat material från omkring hundra svenska gårdar tagna under två år, blev skandalen ett faktum. Särskilt som en av gårdarna tillhörde Lars Hultström, ordförande i Swedish Meats.

Hultström avgick kort efter filmerna publicerats. Djurrättsalliansen polisanmälde 92 av gårdarna för brott mot djurskyddslagen. Men i bara två fall inleddes en utredning.

Båda lades sedan ner och ingen av grisföretagarna dömdes alltså för något brott. Däremot dömdes två personer från Djurrättsalliansen som trätt fram för att vittna till dagsböter.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.