Enligt Migrationsverkets prognos kommer upp till 190.000 människor att söka asyl i Sverige under 2015. Samtidigt saknas det så många som 45.000 platser.

Men trycket på boendemarknaden är stort från båda håll. Många är också de som vill sälja boendeplatser till Migrationsverket. Bara i år har 60 aktörer slutit avtal med myndigheten om att upplåta boplatser, affärskontrakt som sammanlagt uppgår till ett värde om 1,4 miljarder kronor. Allra mest – 190 miljoner kronor – har Bert Karlsson fått.

Göran Greider, chefredaktör för den socialdemokratiska tidningen Dala-demokraten, tycker det är problematiskt och vill se ett förbud mot privata aktörer.

– Jag tror att det sticker i ögonen på väldigt många, inklusive mig, att han gör pengar på lidande människor, på flyktingar. Jag tror det riskerar att undergräva tilltron på flyktingpolitiken när så mycket pengar läggs i de här privata, jag skulle vilja säga giriga, händerna, säger han i Aktuellt.

”Hårdare regler för upphandling”

Alice Teodorescu, chefredaktör för tidningen GöteborgsPostens ledarsida, oberoende liberal, ser inget problem med att privata aktörer gör vinst genom att erbjuda asylplatser. Hon menar istället att de privata aktörerna är räddningen för ett mycket ansträngt asylmottagande.

– Jag tror att staten är beroende av den fria marknaden för att hantera en situation som man inte haft beredskap för. Det stora frågan är: Vad skulle hända om de privata alternativen inte fanns?

Greider håller med om att situationen är akut, men menar att staten måste gå in och hårdare reglera den marknad som omger asylmottagandet. 

– Sverige kommer att behöva ta emot flyktingar under mycket lång tid, kanske 30 år, och det här är något att dra lärdom av. Vi måste omedelbart se till att det blir ett slags förstatligande av asylboendet, säger han.

”Låt staten bygga – asylboenden och bostäder”

Frågan, menar han, kan paras med den bostadsbrist som råder i Sverige. De asylboenden, som enligt Greiders modell skulle byggas och tillhandahållas av staten, skulle senare – om de stod tomma– kunna hyras ut på den fria hyresmarknaden som vanliga bostäder.

Teodorescu ser i sin tur en välutbyggd statlig asylapparat som klumpig.

– Jag tror det är en jättedum idé, inte minst utifall något oväntat skulle ske och flödena skulle minska. Då står staten helt plötsligt med kostnaderna, säger hon, och menar att man istället borde se över reglerna kring upphandling.

– Det är politiska beslut. Så det går inte riktigt att yvas över det här och nu.