DN:s granskning visar att anställda inom Polismyndigheten som klassats som säkerhetsrisker i vissa fall har hunnit säga upp sig själva och sökt sig vidare till andra myndigheter, innan en rättslig prövning har gjorts.

– Vi behöver på ett mer systematiskt sätt få reda på om en person söker jobb på en annan myndighet. Det är oerhört allvarligt att man kan gå från en myndighet inom rättsväsendet till en annan utan att vi får reda på det, säger rikspolischef Petra Lundh till DN.

I några av fallen som tidningen har granskat har det tagit flera år innan medarbetaren har stängts av – trots varningssignaler.

– Jag har varit i rättsväsendet länge. Jag tror att man har varit ganska naiv och inte riktigt förstått. De senaste åren har vi jobbat både aktivt och intensivt mot infiltration. Men det räcker med ett enda fall så orsakar det otroligt stor skada, säger hon till tidningen.

Strömmer: Öppen att se över straffen

Justitieminister Gunnar Strömmer säger att det pågår ett aktivt arbete inom myndigheterna för att upptäcka och förebygga den här typen av brottslighet.

– Förra året höjdes straffen för brott mot tystnadsplikten och det är ett uttryck för att vi som samhälle ser väldigt allvarligt på den här typen av brott.

I vissa av fallen i granskningen har straffet blivit dagsböter eller uppsägning.

– Vi ska se hur de straffskärpningar som infördes förra året slår. Jag är öppen för att se över straffen om vi bedömer att det är det som behövs, säger han och syftar på straffen för korruption och tjänstefel.

På tisdagen har Strömmer kallat polisledningen till ett möte.

– Vi kommer både att diskutera de uppgifter som har framkommit, vilka åtgärder som polisen redan nu vidtar för att motverka den här typen av infiltratörer, höra om det finns fler åtgärder att vidta och också diskutera att vi från regeringens håll och politikens håll har anledning att vidta ytterligare åtgärder.