Inrikes

Hasan Zatara (tv) sköts i huvudet av Lasermannen 1992. Han kan inte prata och sonen Mustafa (th) är en av få som förstår honom. Foto: SVT

Han är ett av Lasermannens offer

Uppdaterad
Publicerad

Hasan Zataras liv slog i spillror den 23 januari 1992. Han träffades i huvudet av skott från den så kallade Lasermannen.

När han vaknade var höger kroppshalva förlamad och talförmågan borta för alltid.  Sonen Mustafa är en av få som kan förstå honom:

– Han tackar Gud, trots det som har hänt. Humöret är uppe. Inget kan stoppa honom.

Agenda

Rasism på gatorna

Hasan Zatara vill tänka på de goda minnena från tiden före. Men alla minnen är inte ljusa. I det tidiga nittiotalet blev en rå rasism synlig på gatorna.

Ett nytt riksdagsparti, Ny Demokrati, sade sig tala klarspråk. Och i skuggorna fanns han som kallades Lasermannen.

– Pappa var väldigt rädd och orolig. Han drev butik och brukade läsa tidningarna, han följde med i det som hände i samhället. Det var mycket rädsla, säger Mustafa.

Har slutat hata

Världen är annorlunda nu, men knappast mindre våldsam, knappast mindre hatfylld. De pratar ofta om att det finns paralleller till Lasermannens tid.

– Självklart tänker man så, säger Mustafa.

Hasan Zatara hatade i många år, hatade Lasermannen, rasismen, sin otur. Numera har han slutat hata, livet kan inte slösas bort på sådant, säger han.

– Man ska inte slösa bort livet på hat, när man kan leva och resa. Det ska inte hindra en, säger Mustafa.

Fakta: Lasermannen

John Ausonius, kallad Lasermannen, sköt sammanlagt elva personer i Stockholm och Uppsala mellan augusti 1991 och januari 1992. En dog och flera fick skador för livet. Offren hade gemensamt att de var män, hade mörkt hår och/eller mörk hudfärg. Ausonius kom att kallas Lasermannen därför att han i flera fall använde gevär med lasersikte.

Attentaten ledde till Sveriges största polisjakt näst efter mordet på Olof Palme. Den 12 juni 1992 greps Lasermannen efter ett bankrån. Han dömdes mot sitt nekande till livstids fängelse för ett mord, flera mordförsök och bankrån. Han har flera gånger ansökt om tidsbestämt straff men fått avslag.

Källor: Wikipedia, Polishistoriska museet

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Agenda

Mer i ämnet