Hanna Kajsajuntti stämde kommunen och fick rätt. Foto: Håkan Claesson/SVT

Hanna blev bestulen av sin gode man – fick skadestånd av kommunen

Uppdaterad
Publicerad

Hanna Kajsajuntti, 37, har Williams syndrom, en ovanlig kromosomskada. Hon lever ett självständigt liv i en liten lägenhet i Karlshamn, och går till sitt jobb på kommunens egen verksamhet varje dag. Det var när Hanna fick en ny god man för några år sedan som problemen började. Då försvann pengarna från hennes konto.

Hanna  och hennes pappa Christer Kajsajuntti möter oss med kaffe och vetelängd i Hannas ombonade lilla etta. En bukett torkade rosor står i fönstret, och på väggen ovanför sängen sitter en bild på en grå fluffig kattunge och foton i ram på mamma och pappa.

Inga pengar på bankomatkortet

Hon berättar om hur det för några år sedan plötsligt inte fanns pengar på hennes bankomatkort, dit gode mannen varje vecka skulle föra över femhundra kronor.

#deutsatta

– Det var en jobbig tid, berättar Hanna. Jag skulle ta ut på bankomaten och då kanske jag hade bara något på 53 spänn och så började det minska, minska, minska. Det var ju dagar när jag inte kunde äta överhuvudtaget.

Hade fört över pengar till sig själv

När hon ringde den gode mannen hade hon ofta olika förklaringar, eller sade att Hanna måste ha tagit ut sina pengar redan. I själva verket hade hon fört över pengarna till sig själv.

Dokumentationen visar att den gode mannen, en kvinna som tidigare jobbat med socialt arbete, ibland bara lämnade några kronor kvar, en gång en femtiolapp, men sällan mer.

Hannas pappa Christer Kajsajuntti misstänkte ingenting, och det klandrar han sig själv för fortfarande, berättar han.

– Vi märkte ju att Hanna kom hem oftare, över helgen och så, men det var ju bara roligt. En gång sa hon att telefonen var avstängd, men jag tänkte att den var trasig, säger han. Christer harklar sig och händerna darrar när han tar en klunk kaffe för att lugna ner sig.

”Vi litade på kommunen”

– Jag trodde inte att jag skulle bli så berörd av detta igen, så här efteråt, säger han. Vi litade ju på kommunen. Och det ska man väl kunna göra?

Hanna kom efter med hyran och fick inkassokrav, till slut tvingades hon be sin mamma och pappa om hjälp.

– Jag var tvungen att vända mig till mamma och pappa, jag orkade inte vara hemma, jag var så deppad och  jag visste inte vart jag skulle ta vägen.

Kommunen började utreda Hannas och en annan kvinnas ekonomi som den gode mannen skötte, och Hanna kallades in till Karlshamns kommunhus.

– De kallade in mig till kommunhuset, berättar Hanna, och sa att ”du ska få en ny god man, för din har gjort något dumt”. ”Vad?” frågade jag.”Något med dina pengar,” sa de.

Gode mannen fick behålla det mesta

Den gode mannen polisanmäldes, och blev åtalad och dömd för trolöshet mot huvudman. Men eftersom åklagaren inte krävde något skadestånd så fick Hanna inte tillbaka alla sina pengar. Efter några turer fram och tillbaka så gick den gode mannen med på att betala tillbaka 11.911 kronor av de 130.000 tusen hon fört över på sig själv.

Christer Kajsajuntti är bitter på rättssystemet.

– Det var så illa skött hela processen. Åklagaren och advokaten kunde ofta inte svara på frågorna från domaren, utan bad att få läsa på mer under lunchen, eller kafferasten, säger han.

Hannas fall inte unikt

I det här är Hannas fall inte unikt. I en kartläggning som SVT Nyheter har gjort visar det sig att de som blir bestulna av sin gode man sällan får tillbaka alla pengarna, även om den gode mannen blir dömd för brottet.

När vi granskar 25 fällande domar mot gode män under de senaste åren ser vi att åklagaren i utredningen kommit fram till att över 13 miljoner kronor stulits från samhällets mest utsatta.

Trots fällande domar, tvingas de gode männen och förvaltarna bara återbetala 7,4 miljoner kronor. Nästan 4,5 miljoner kronor som stulits återförs aldrig till sina ägare. Dem får tjuvarna behålla.

Domstolarna litar på gode männen

Skälen varierar; ibland är det åklagarna som inte kräver skadestånd. Ofta hävdar gode mannen eller förvaltaren att de återbetalat pengarna kontant och då väljer domstolen att lita på deras ord, utan dokumentation.

Hanna blev mer och mer deprimerad, orkade inte träffa vänner eller gå till sin dagliga verksamhet.

– Vad är det, varför vill du inte göra något, undrade de, men jag orkade inte tala om det ens, säger hon. Jag hade inte råd att göra något, inte att åka på läger eller någonting.

Men pappa Christer vägrade att ge upp.

– Jag har fyra flickor, och ingen ska få göra dem något. Det är det viktigaste en förälder kan göra, att försvara sina barn.

Ny advokat tog strid med kommunen

Advokaten de fått som målsägarbiträde i rättegången sade att de inte kunde överklaga, eftersom den gode mannen blivit fälld. Men Christer fick tips om en bra advokat i Kalix som tog sig an deras fall.

– Jag tror att det är bra att inte ha en advokat på orten, de vågar ta strid mot kommunen, säger han.

För ta strid med kommunen, det var just vad Christer och Hanna Kajsajuntti gjorde. Kommunen var ansvarig för att tillsätta den gode mannen, och för att kontrollera henne, resonerade de.

Dessutom hade det funnits varningstecken redan innan som kommunens överförmyndare inte utrett ordentligt. Med hjälp av den nya advokatfirman, som sökte och fick rättshjälp till Hanna, så stämde de kommunen på skadestånd för de pengar som var borta.

Fick stämma kommunen

– Jag är inte jurist eller ekonom, men jag lade ner en hel sommar på detta, säger Christer, med att ta fram alla underlag och att spåra alla överföringar. Hela vägen så mörkade kommunen och stretade emot att lämna ut handlingar.

– Vi fick stämma dem bara för att få ut årsräkningarna som visade att det fanns orostecken redan innan tjuven blev utsedd till Hannas god man ens. Det är ju för eländigt när kommunen beter sig så mot sina egna invånare.

I det stora gula rådhuset i Karlshamn har kommunikationschef Annette Sandberg bokat en möteslokal åt oss. Vi ska träffa överförmyndarnämndens ordförande, socialdemokraten Ingvar Gustavsson. Med sig har han förutom informationschefen dessutom kommunens jurist och överförmyndarverksamhetens handläggare. Kommunalrådet hade velat vara med också, sade han på telefon, men en intervju om konflikten om kommunens hamn kom emellan.

Ingvar Gustavsson (S) satt i överförmyndarnämnden när stölderna från Hanna Kajsajunttis konton upptäcktes.

– Det var i ett nämndmöte jag fick veta det. Jag var chockad. Det var vi allihopa, säger han.

”Det ska inte få hända”

Sedan dess har kommunen skjutit till medel till verksamheten, så att man nu har fler handläggare som kan kontrollera de gode männen och förvaltarna. Men det var inte brist på personal som var skälet till att detta inte upptäcktes tidigare, säger han.

– Nej, det var det inte. Jag vet inte vad det var riktigt. Men det ska inte få hända, säger han.

På frågan om varför kommunen inte gav Hanna Kajsajuntti den skadeståndsersättning hon och hennes familj bad om, svarar han att han har ett ansvar gentemot kommunens skattebetalare.

”Det är ju skattebetalarnas pengar”

– Det är ju inte mina egna pengar. Så det är klart att jag har ett visst försvar mot skattebetalarna också. För det är ju deras pengar, säger Ingvar Gustavsson (S).

Så du tycker att ni gjorde rätt där, när ni sade nej till att betala ersättning?

–  Jaja. Det är svårt att säga.

Antingen tycker du att det var rätt eller att det inte var rätt?

– Ja. Jag tycker att vi skulle betala pengarna. Det gjorde vi ju till slut, men okej. Vi försökte i det längsta.

Kommunen har förpliktelse

Hanna Kajsajuntti vann nämligen sin stämning mot kommunen. Istället för de 60 000 i kompensation som kommunen sagt nej till, så tvangs de nu betala tillbaka alla pengar som den gode mannen fört över till sitt eget konto. Överföringar som kommunens överförmyndare skulle ha reagerat över, slår tingsrätten fast.

För Hanna var det en enorm lättnad, när hon efter flera års fattigdom och rättsstrider fick tillbaka sina pengar.

– Jag jublade. Det är en sten som lyfts från mina axlar. Som jag hade burit i flera år.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

#deutsatta

Mer i ämnet