Konditor är ett av de yrken som i framtiden kommer att behöva arbetskraft. Foto: Bertil Ericson/TT

Jobben som är lättast att få

Uppdaterad
Publicerad

Sysselsättningen väntas öka med 41.000 personer i år, enligt Arbetsförmedlingens prognos. Antalet jobb växer inom de flesta yrkesområden – men ingenjörer och vårdpersonal är några av de yrken där det är lättast att få jobb.

Bland annat ökar aktiviteten bland företag som erbjuder tjänster till andra företag, och det skapar jobb för exempelvis ingenjörer och IT-specialister. Samtidigt gör stark inhemsk efterfrågan att hotell- och restaurangjobb samt försäljningsjobb ökar. Även inom vård, bygg och olika pedagogiska yrken ökar sysselsättningen.

Utbildning allt viktigare

Utbildning och erfarenhet blir allt viktigare på arbetsmarknaden och den starkaste tillväxten för sysselsättningen väntas inom yrken som kräver eftergymnasial utbildning. Svårast blir det för den som saknar gymnasiekompetens, enligt Arbetsförmedlingen.

– Jobbtillväxten har tagit fart under våren, efter en andhämtningspaus under vintern. Jobben ökar inom de flesta yrkesområden och vi bedömer att det blir 1,3 miljoner rekryteringar under 2014, säger Håkan Gustavsson, analytiker på Arbetsförmedlingen.

Samtidigt slår Arbetsförmedlingen fast att det har blivit svårare att få jobb utan att ha pluggat.

– Utbildning och erfarenhet blir allt viktigare och jobbtillväxten är störst i yrken med längre utbildning, säger Gustavsson.

Råder att plugga

Yrken med goda jobbutsikter på 5-10 års sikt är bland annat ingenjör, lärare, sjuksköterska och IT-specialist. Sämre utsikter är det för veterinärer och för yrken inom kultur och media.

Gustavsson tycker att den som funderar på att välja yrke ska gå efter sitt eget intresse, men också tänka på vilka yrken som kan ge jobb framöver.

– Det bästa är nog en balans mellan de perspektiven. Mitt absoluta råd är att plugga, men plugga klart, säger Gustavsson.

Störst brist

Störst brist på sökande fram till och med första halvåret 2015, jobb som kräver eftergymnasial utbildning:;

Ingenjörer och tekniker inom gruvteknik metallurgi;

Operationssjuksköterskor;

IT-arkitekter;

Sjuksköterskor, psykiatrisk vård;

Mjukvaru- och systemutvecklare;

Geriatriksjuksköterskor;

Testare och testledare;

Byggnadsingenjörer och byggnadstekniker;

Civilingenjörer, gruvteknik och metallurgi;

Civilingenjörer, elkraft;

Civilingenjörer, bygg och anläggning;

Specialpedagoger;

Läkare;

VVS-ingenjörer;

Förskollärare;

Barnmorskor;

Civilingenjörer, maskin;

Barnsjuksköterskor;

Sjuksköterskor inom akutsjukvård;

Civilingenjörer, elektronik och teleteknik;

Störst brist på sökande fram till och med första halvåret 2015, övriga utbildningsnivåer:;

Kockar;

Servitörer;

Byggnadsplåtslagare;

Takmontörer;

Lastbilsmekaniker;

Telefonförsäljare;

Golvläggare;

Bergarbetare, gruva;

Murare;

Bilmekaniker;

Betongarbetare;

Styr- och reglertekniker;

Glasmästare;

Tunnplåtslagare;

VVS-montörer;

Kranförare;

Verktygsmakare;

Fastighetstekniker;

Bagare/konditorer;

Anläggningsarbetare;

Källa: Arbetsförmedlingen (TT)

Störst överskott

Yrken som kräver eftergymnasial utbildning där överskottet på sökande är allra störst fram till och med första halvåret 2015:;

Fotografer;

Friskvårdskonsulenter;

Journalister;

Handläggare/utredare, offentlig förvaltning;

Fartygsbefäl;

Bibliotekarier;

Informatörer;

Biologer;

Yrken där överskottet på sökande är allra störst fram till och med första halvåret 2015, övriga utbildningsnivåer:

Matroser;

Försäljare, fackhandel;

Försäljare, dagligvaror;

Barnskötare;

Administratörer och sekreterare;

Vårdbiträden;

Vaktmästare;

Truckförare;

Lagerarbetare;

Parkarbetare;

Källa: Arbetsförmedlingen (TT)

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.