Foto: TT

Laxå: Här har varje klass fått fyra nya elever

Uppdaterad
Publicerad

Flyktingströmmen skapar hårt tryck på landets skolor. Men fördelningen är ojämn, visar siffror som SVT Nyheter tagit fram. Många kommuner uppger att de är nära en bristningsgräns och att kvaliteten på undervisningen släpar efter.

Trots att det är mitten av höstterminen gör många nyanlända flyktingbarn sin första skoldag just nu. I vissa kommuner är skolsalarna fulla, men i andra kommuner märks knappast flyktingströmmen.

Migrationsverket placerar asylsökande där det finns plats, eller så tar sig flyktingarna till vänner eller släktingar. Kommunerna kan inte styra eller planera mottagandet, men skolan är kommunernas ansvar.

#flykt

En rundringning till kommunstyrelsernas ordförande i  de 20 av de kommuner som har tagit emot flest grundskoleungdomar per capita visar att situationen är svår.

”Bristningsgränsen är nådd”

Hälften av de berörda kommunerna uppger att de inte kan ge skolbarnen en fullgod undervisning, eller att man är på gränsen att inte klara det. Bristen på lärare anges som det största problemet i skolan. Men många anger även lokalbristen som ett stort problem.

– Bristningsgränsen är nådd, men med de medel och förutsättningar vi har får vi försöka så bra som möjligt, säger Curt-Åke Larsson, rektor på Vasaskolan i Hedemora.

En majoritet av kommunerna, tolv stycken, anser att man inte får full kostnadstäckning av staten för de nyanländas skolgång. Bara tre kommuner anser att man får full täckning.

Påverkar ekonomin

Väldigt många kommuner påtalar att det är svårt att beräkna ersättningen på grund av eftersläpning och att systemet borde förenklas. En majoritet befarar att kommunens ekonomi inte kommer att klara detta, eller att man inom en snar framtid kommer att få stora problem.

Många kommuner vittnar också om att det sker en enorm kraftsamling i samhället. Politiker, tjänstemän, företag och inte minst frivilligorganisationer ställer upp. Man upplever en stark vilja att kunna hjälpa till.

Wictoria Johansson, lärare på Vasaskolan i Hedemora menar att den nuvarande situationen i kommunen gör att man måste tumma på kvaliteten.

–  Vi ror inte situationen i land om vi håller samma nivå som vi brukar, säger Wictoria Johansson.

Enorma skillnader

SVT har synat fördelningen av asylsökande barn i skolålder i förhållande till de elever som redan finns i kommunen, den 1 oktober. Skillnaderna är enorma och trycket är störst i små glesbygdskommuner

Flest skolbarn hade kommit till Laxå i Närke. För varje hundratal elever i kommunen hade det tillkommit 16 nya flyktingbarn till skolan. Alltså ungefär fyra nya elever i varje klass. Nästan lika många har kommit till Ljusnarberg, Hultsfred, Norberg och Hedemora.

”Alla lokaler fulla”

Laxå med 5.600 invånare är en pyttekommun jämfört med Stockholms 900.000 invånare. Men sett till mottagande av flyktingbarn per capita är Laxå 17 gånger större än Stockholm.

– Hittills har vi klarat det på ett bra sätt. Men skolsituationen är ansträngd och alla lokaler är fulla, säger Sara Pettersson (MP), kommunstyrelsens vice ordförande i Laxå.

En annan kommun som just nu upplever ett ökat tryck på skolan är Strömsund i Jämtland.

– I den tillströmning som är just nu så har vi inte koll just hur det ser ut idag, utan vi det får vi jobba med hela tiden, och se hur många barn är det från dag till dag och på vilket sätt kan vi ha en sån flexibel organisation att det funkar, säger Elisabeth Lindholm, utvecklingsledare på framtids-och utvecklingsförvaltningen Strömsunds kommun.

Det stora problemet är personalbristen inom skolan.

– Därför att det råder lärarbrist i landet och det är inte helt enkelt finna lärare till den verksamhet vi har nu.

Även småländska Sävsjö har tagit emot många flyktingar, eftersom det funnits lediga lägenheter i kommunen. På högstadieskolan Hofgårdsskolan, med omkring 300 elever har 40 procent annat modersmål än svenska. De senaste 12 dagarna har 14 nya elever börjat på skolan. De nya eleverna har sju olika modersmål.

Anställde koordinator

Hofgårdsskolan i Sävsjö är ett högstadium med runt 300 elever. 40 procent av dessa har annat modersmål än svenska. Och i höst har trycket på skolan varit stort. Bara dom senaste 14 dagarna har tolv nya elever som talar sju olika språk börjat på skolan.

– Vi har fått tänka om, vi måste försöka hitta lösningar så att vi kan möta och hjälpa de här eleverna, säger Ann Wikström, rektor på skolan.

För att möta elevernas behov så har en koordinator som kartlägger den nyanländas behov anställts. Skolan har också anställt studiehandledare som kan fungera som tolkar och hjälp för de elever som kommer.

Minst till Vaxholm

Skånekommunen Vellinge blev i veckan utsedd till Sveriges bästa skolkommun. Men dit har det kommit minst antal asylsökande elever. Bara till Vaxholm utanför Stockholm har det kommit färre flyktingbarn i skolålder.

Kommunerna som tagit emot flest barn

Mottagna barn (7-15 år) per 1.000 barninv (7-15 år)

Laxå 156,7

Norberg 155,6

Ljusnarsberg 152,0

Hultsfred 139,0

Hedemora 126,6

Högsby 120,6

Uppvidinge 110,2

Filipstad 99,9

Borgholm 97,0

Flen 96,8

Jokkmokk 94,4

Hällefors 94,3

Valdemarsvik 93,3

Vingåker 89,1

Mellerud 88,5

Gullspång 86,9

Vansbro 84,3

Östra Göinge 83,2

Berg 82,6

Kramfors 76,6

Riket 16,3

Kommunerna som tagit emot minst barn

Mottagna barn (7-15 år) per 1.000 barninv (7-15 år)

Vaxholm 0,6

Vellinge 0,9

Danderyd 1,1

Värmdö 1,1

Kävlinge 1,3

Öckerö 1,4

Habo 2,0

Lidingö 2,1

Ockelbo 2,1

Karlstad 2,2

Gotland 2,4

Österåker 2,6

Lycksele 2,7

Mjölby 2,7

Hammarö 2,7

Gagnef 2,8

Nykvarn 3,0

Falun 3,0

Staffanstorp 3,0

Sollentuna 3,1

Källa: SVT/ Migrationsverket

Mottagna per 1.000 invånare

I topp:

  • Ljusnarsberg 134,1
  • Norberg 124,0
  • Laxå 84,9
  • Hultsfred 84,0
  • Filipstad 77,7
  • Östra Göinge 73,8
  • Uppvidinge 69,1
  • Borgholm 63,3
  • Hedemora 63,2
  • Flen 63,1
  • Hällefors 57,1
  • Jokkmokk 56,2
  • Kramfors 55,8
  • Valdemarsvik 55,8
  • Lessebo 54,9
  • Ånge 54,5
  • Mellerud 54,2
  • Lindesberg 52,3
  • Töreboda 50,7
  • Vingåker 50,5

I botten:

  • Vellinge 0,4
  • Öckerö 0,6
  • Värmdö 0,9
  • Kävlinge 0,9
  • Lekeberg 1,0
  • Gotland 1,0
  • Danderyd 1,1
  • Habo 1,3
  • Staffanstorp 1,4
  • Hammarö 1,4
  • Kungsbacka 1,5
  • Vaxholm 1,5
  • Ekerö 1,6
  • Kungälv 1,6
  • Vallentuna 1,7
  • Österåker 1,8
  • Lund 1,8
  • Bollebygd 2,0
  • Lomma 2,0
  • Söderköping 2,1

Källa:  SVT/ Migrationsverket

Så gjorde vi undersökningen

Sammanställningen bygger på statistik hämtad från Migrationsverket. Siffrorna avser personer som är inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem. Det gäller alltså personer som befinner sig i asylprocessen och personer som fått uppehållstillstånd, men ännu inte blivit kommunplacerade.

Det är en ögonblicksbild från den 1 oktober 2015 då Migrationsverket gjorde sin senaste uppdatering. Totalt handlar det om 108.539 personer som är fördelade av Migrationsverket i svenska kommuner. I och med att genomsnittstiden för handläggningen av ett asylärende ligger på knappt åtta månader betyder det att majoriteten har kommit till Sverige i år.

Läs mer: Migrationsverkets statistik ”Inskrivna personer i Migrationsverkets mottagningssystem”

I Migrationsverkets statistik fördelas de boende på tre grupper:

  • Anläggningsboende (ABO) som Migrationsverket erbjuder, normalt en lägenhet i hyreshus.
  • Eget boende (EBO) är boende där personen själv ordnat boende hos en släkting eller motsvarande.
  • Exempel på ”övrigt boende” är familjehemsplacerade barn eller vistelse på sjukhus.

I vår sammanställning har vi utgått från totalsiffran av de tre boende-grupperna.

Statistiken finns även uppdelat på åldrar. Vi har valt att titta närmare på åldersgrupperna 7-15 år, det vill säga barn i grundskoleåldern.

För att kunna jämföra kommunerna med varandra har vi valt att räkna ut antal nyanlända per 1.000 invånare. Befolkningsstatistiken kommer från Statistiska centralbyrån den 31 december 2014. När vi har granskat åldersgrupperna 7-15 år och räknat ut dessa per capita har vi även utgått ifrån befolkningen i åldersgrupperna 7-15 år.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

#flykt

Mer i ämnet