Foto: TT

Hårdare tag mot hot och hat på nätet

Uppdaterad
Publicerad

Snart kan en del av dagens straffrihet vad gäller hot och hat på nätet vara ett minne blott. Enligt inrikesminister Anders Ygeman (S) föreslår snart en utredning hårdare tag mot det växande problemet.

– Vi har en situation i dag där en del hat och hot som förs fram på nätet inte är straffbart och det beror på att lagstiftningen är från 1960-talet. Vi måste modernisera lagstiftningen, säger Anders Ygeman till TT.

Mängden sociala medier och plattformar ökar, liksom frustrationen inom rättsväsendet över att inte ens svåra hot och kränkningar många gånger träffas av lagen. En utredning som leds av lagmannen Gudrun Antemar ser över problematiken och ska lämna sina förslag i månadsskiftet januari-februari. Förslagen ska sedan ut på remiss, ett lagförslag kan komma i höst och eventuellt träda i kraft kring årsskiftet, tror inrikesministern.

Upplevt och menat

En sak som Antemar, enligt Ygeman, kommer att föreslå är att fler hot och kränkningar ska bli kriminella. Men vad som ska anses som kriminellt måste självklart bedömas från fall till fall.

– Det finns ju en verkshöjd för tillmälen också, bland annat att det verkligen upplevs som ett hot och är menat som ett hot.

Invändningar gör ofta gällande att polisen inte har tillräckligt med resurser eller kompetens att utreda de ökande antalen fall av hot och hat på nätet. Men Ygeman tycker sig se tecken på bättring i den delen.

– Polisen börjar komma i kapp.

Ygeman nämner också ett annat av Antemars kommande förslag: större tryck på dem som tillhandahåller tjänster som exempelvis chatrum att verkligen ta bort kränkningar.

Utvidgad skyldighet

TT: En slags moderering?

– Ja. Du har ju den skyldigheten i dag för exempelvis hets mot folkgrupp och uppmaningar till brott och då ska man utvidga den till den här typen av kränkningar, svarar Ygeman.

Han säger att företagens användarvillkor ofta är mycket strängare än lagstiftningen, men att villkoren inte alltid följs.

Ygeman tror att remissrundan kommer att bjuda på en viktig debatt om avvägningar gentemot yttrandefrihet och personlig integritet – men han är positiv till att gå vidare med förslagen.

– Jag tror att det är relativt uppenbart att lagstiftningen, som den ser ut i dag, inte är överensstämmande med det allmänna rättsmedvetandet.

Fakta: Nya brottskoder

  • I Brottsförebyggande rådets (Brå) statistik har det hittills inte gått att se om olaga hot eller ärekränkningar utförts på nätet.
  • Från och med i januari finns ett antal nya koder för näthatsbrott – polisen kan nu fylla i om olaga hot eller ärekränkningar skett på internet.
  • I februari kommer den första statistiken över näthatsbrott släppas, den gäller för brott anmälda i januari.
  • BRÅ går ut med en förfrågan till de samordnade myndigheterna, bland annat polisen och åklagarmyndigheten, om vilka brottskoder de vill ha. Kontaktpersoner på myndigheterna kontaktar sedan BRÅ angående vilka koder de anser är mest angelägna att införa.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.