Foto: TT

Trots principiell dom – oklart hur det påverkar asylprocessen

Uppdaterad
Publicerad

I dag finns inga riktlinjer för att åldersbestämma ensamkommande flyktingar. Högsta domstolens dom, som slår fast att tandröntgen kan bedöma om en person är över 18 år, kan därför bli principiellt viktig i asylprocessen. Men metoden döms ut av Socialstyrelsen.

En man som uppgav sig vara 16 år dömdes i dag som vuxen, enligt en ny vägledande dom av Högsta domstolen. Mannens identitet och ålder var oklar och Riksåklagaren önskade att HD skulle pröva målet eftersom den åtalades ålder hade stor betydelse för påföljdsbestämningen.

Med hjälp av en tandmognadsundersökning kom HD fram till att det är mest sannolikt att mannen hade fyllt 20 år när brottet – grov misshandel – begicks. Straffet blev därför utvisning och fängelse i ett år och tre månader.

Domen är principiellt viktigt, enligt riksåklagaren, och den kan också få betydelse i asylprocessen. Regeringen har nämligen efterlyst att fler medicinska åldersbedömningar ska genomföras.

Justitie- och migrationsministern positiv

Morgan Johansson, justitie- och migrationsminister, välkomnar domstolens klargörande.

– Domen ger vägledning till domstolarna och därmed en mer rättssäker tillämpning när åldern är oklar, säger han till SVT Nyheter.

Morgan Johansson vill dock inte uttala sig om den specifika metoden med tandröntgen.

– Jag kan inte uttala mig om bevisvärdet av olika metoder för medicinsk åldersbedömning utan i detta fall är det domstolen som har tagit ställning till den bevisning som lagts fram.

Magnetkamera ger säkrare svar

Medicinska åldersbedömningar är omtvistade och så sent som i april i år dömde Socialstyrelsen ut metoden med tandröntgen. Myndighetens granskning av vetenskapliga studier visade att magnetkamera kan minska risken för att felbedöma barns ålder jämfört med traditionell röntgen av till exempel tänder och handskelett.

– Det finns ingen metod som helt säkert kan fastställa ålder, alla har någon typ av felmarginal. Tandmetoder är behäftade med en del problem, eftersom tänderna växer färdigt vid omkring 18 års ålder. När de är färdigutvecklade kan de inte längre användas som åldersmarkör, säger Andreas Cederlund, sakkunnig i tandvårdsfrågor på Socialstyrelsen.

Knälederna mognar senare

Högsta domstolens beslut förändrar inte Socialstyrelsens bedömning. Myndigheten har bedömt att undersökning av knäled, som mognar vid cirka 24 års ålder, är en metod som på sikt har förutsättningar att tydligt kunna minska risken för att ett barn bedöms som vuxen.

– Den metoden är mer lovande, men forskningen är inte helt framme på de här områdena. Därför föreslog vi i vår rapport att man gör en validerande studie av denna metod där även effekten av etnicitet värderas innan man inför en ny metod för åldersbedömning.

System för medicinska bedömningar på gång

Någon studie har ännu inte inletts. Rättsmedicinalverket genomför i dag medicinska åldersbedömningar i brottmål och regeringen har nyligen gett Rättsmedicinalverket i uppdrag att utveckla sin förmåga och kapacitet att även stödja Migrationsverket med medicinska åldersbedömningar. I höst ska myndigheten redovisa sitt förslag.

Migrationsverket meddelar att myndigheten kommer att titta på domen från HD men i övrigt inväntar Rättsmedicinalverkets slutsatser.

Medicinsk åldersbedömning

När det är osäkert om en ensamkommande ung person har fyllt 18 år kan Migrationsverket erbjuda en medicinsk åldersbedömning, vilket i dag innebär en handleds- eller tandröntgen.

Det är frivilligt och initieras på egen hand av den asylsökandes ombud. Migrationsverket står för kostnaden av åldersbedömningen när den lämnas in.

Det saknas exakta metoder för medicinska åldersbedömningar i dag.

Det förändrade kunskapsläget gör att Socialstyrelsen har beslutat att rekommendationerna för medicinsk åldersbedömning för barn i övre tonåren ska upphöra att gälla.

Källa: Socialstyrelsen, Migrationsverket

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.