Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

Hemliga forskningen ”borde ha etikprövats”

I sitt nya projekt avviker Arbetsförmedlingen och forskningsinstitutet IFAU från en av forskningsetikens grundprinciper: att den som deltar i en forskningsstudie ska känna till och ha godkänt att man gör det. Experter som SVT Nyheter talat med anser att projektet borde anmälts för prövning av en forskningsetisk nämnd.

Inom forskningsetiken kallas det för informerat samtycke. Den som deltar i en studie bör veta att man gör det och ha möjlighet att avstå. När arbetsförmedlare inte berättar för arbetssökande att de slumpas att delta i en forskningsstudie så gör man ett avsteg från den principen – dels genom att information mörkas av arbetsförmedlarna, dels genom att det inte finns någon möjlighet att avstå från deltagande. Tvärtom är närvaron obligatorisk på de nya gruppmötena och en vägran kan få konsekvenser.

– Då finns det ju ett regelverk som man måste följa, förklarar Arbetsförmedlingens analyschef Mats Wadman.

– Det kan i vissa fall innebära att det kan gå iväg en rapport till A-kassan om att man inte vill delta i aktiviteterna i enlighet med regelverket.

Avslag förra året

När det gäller samhällsvetenskaplig forskning är det ibland accepterat att göra avvikelser från grundregeln om informerat samtycke, just av det skälet att informationen i själv kan påverka deltagarnas beteende. Frågor kring detta brukar avgöras i en etikprövningsnämnd, där man väger forskningsintresset mot deltagarnas integritet.

Det är inte alltid som forskningsintresset vinner. I fjol avvisades till exempel ett projekt där Försäkringskassan tillsammans med just Arbetsförmedlingen ville studera insatser för unga arbetssökande med särskilda behov, just eftersom man ville hålla projektet hemligt för deltagarna. Försäkringskassan överklagade men fick nej också i den centrala etikprövningsnämnden, och valde då att göra om projektet så deltagarna informerades och gavs möjlighet att avstå – varvid det godkändes av nämnden.

Inga lagliga krav

I fallet med Progress-projektet har ingen anmälan gjorts om etikprövning. De ansvariga på Arbetsförmedlingen och IFAU påpekar att lagen inte innehåller något absolut krav på etikprövning när det gäller samhällsvetenskaplig forskning av detta slag.

– Det finns inget krav att vi ska etikpröva om vi utvecklar vår egen verksamhet, säger Mats Wadman.

Men enligt flera experter som SVT Nyheter varit i kontakt med borde man ändå valt att låta pröva upplägget. Stefan Eriksson, docent i forskningsetik vid Uppsala universitet, menar att man bör låta pröva alla studier som avviker från grundregeln om informerat samtycke.

– Därför att det är ett grundläggande krav att man alltid berättar för deltagare att de ska delta och att de får möjlighet att säga nej. Om man vill göra avsteg från det kravet, då bör man ha bra på fötterna.

Relaterat