Ökad kapacitet och kortare restider står mot höga kostnader när förhandlingarna om höghastighetsbanorna inleds den 1 februari.
– Vi skulle få ungefär fyra gånger högre kapacitet jämfört med i dag. Dessutom kan man köra snabbare och det leder till kortare restider. På så sätt knyter vi ihop södra Sverige bättre än idag, säger Bo-Lennart Nelldal, professor emeritus i tågtrafikplanering vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm.
Men kostnaderna för att bygga höghastighetsbanorna är höga. Beräkningar pekar mot en prislapp på mellan 190 och 320 miljarder kronor.
– Det är lika mycket pengar som staten lägger på all annan infrastruktur under femton år. För bara räntekostnaderna, skulle vi kunna flyga all flygtrafik mellan de tre storstäderna på bara biobränslen, säger Maria Börjesson, docent i transportsystemanalys vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm.
Stockholm – Göteborg på två timmar
Om höghastighetsbanorna byggs, skulle det kunna gå att åka tåg från Stockholm till Göteborg på två timmar och från Stockholm till Malmö på två och en halv timme. Det vore en förbättring mot i dag när en resa i det första fallet normalt tar tre timmar och sträckan Stockholm-Malmö går på fyra och en halv timme. Miljön brukar vara en aspekt som framhålls när man pratar om tåg.
– Med en höghastighetsbana skulle vi få folk att välja tåg istället för flyg eller bil. Det gör också att vi kan få mer godstransporter på järnväg, vilket gör att vi får färre lastbilar på vägarna, säger Bo-Lennart Nelldal.
Höga utsläpp under byggtiden
Men enligt Trafikverkets underlag är miljökonsekvenserna negativa när det gäller bygget av höghastighetsbanor i Sverige.
– Det beror på höga utsläpp under byggtiden, när man ska bygga räls i tunnlar och genom berg. Utsläppen uppväger inte den lilla flygtrafik och biltrafik man kan lyckas flytta över till snabbtågen, säger Maria Börjesson.
Snart drar förhandlingarna igång och om beslut fattas om att bygga höghastighetsbanor i Sverige, så skulle de första snabbtågen kunna börja rulla någon gång år 2030 – 2035.
