Foto: TT

Högskoleprovet – så ska fuskarna straffas

Uppdaterad
Publicerad

51 personer har ertappats med att fuska vid höstens högskoleprov. Det avslöjade UHR vid en presskonferens i dag. – De kommer nu troligen polisanmälas för osann försäkran och stängs av från högskoleprovet i två år, säger avdelningschefen Tuula Kuosmanen.

Det fuskas på högskoleprovet – så även vid höstens skrivning den 29 oktober. Den stora skillnaden vid det tillfället var att de som skrev provet samtidigt skriftligen fick försäkra att de på heder och samvete gjort provet utan otillåtna hjälpmedel.

Fängelse i straffskalan

I och med att de skrivit under ett intyg riskerar de som fuskat nu att bli åtalade och dömda för brott.

– Det kan ge dagsböter eller upp till 6 månaders fängelse. I riktigt grova fall kan det bli upp till två års fängelse, säger Tuula Kuosmanen som ansvarar för högskoleprovet på Universitets- och högskolerådet UHR.

Gillrade fälla

Under höstens prov hade UHR gillrat en fällla genom att skicka ut olika versioner av provet till provskrivningslokaler i Stockholm, Lund och Göteborg. Genom att analysera svaren hittade man 51 fall med tydligt avvikande svarsmönster. Ordningsföljden i ”Facit” blev helt enkelt fel och fuskarna kunde avslöjas.

– I dag fick dessa 51 personer beskedet att deras provresultat inte räknas. De stängs dessutom av från deltagande i högskoleprovet under två år. En av dem är redan polisanmäld och de andra kommer troligen att bli det för brottet osann försäkran, säger Tuula Kuosmanen på UHR.

– Att fuska är inte acceptabelt och nu visar vi att det inte heller är riskfritt.

Hörsnäckor och spöksskrivare

Flera olika typer av fusk har konstaterats. Det simplaste är att låta en annan, mer studiebegåvad person, skiva provet i ens eget namn. En så kallad spökskrivare som ofta tar betalt för sina tjänster.

Mer avancerade är de fall där ligor samordnat fusket. Provet fotograferas av och skickas till en sambandscentral som sedan tar reda på de rätta svaren. Dessa vidarebefordras till provskrivare runt om i landet som tar emot dem via telefonförstärkare och minimala trådlösa hörsnäckor.

Fusket marknadsförs aggressivt på bland annat sociala medier, och prislappen för att få otillåten hjälp har enligt uppgifter legat på mellan 40.000 och 100.00 kronor beroende på hur högt resultat på provet man vill ha.

Läs mer: Så kunde SVT:s reporter köpa högsta poäng på högskoleprovet

Frestelsen att skaffa sig bra resultat med otillåtna medel är stor. Attraktiva platser på toppuniversitet och högskolor står på spel och utfallet kan bli helt avgörande för en persons framtida karriär.

Tidigare år har den som ertappats med fusk fått sina provresultat ogiltigförklarade. Det har även förekommit att de kastats ut från de utbildningar de fuskat sig in på. Nu blir alltså konsekvenserna ännu mer kännbara.

Stjäl utbildningsplatser

– Fusk är oacceptabelt. De som fuskar tar platser för de studenter som inte har fuskat. Det är viktigt att provet har en legitimitet, säger UHR:s generaldirektör Ulf Melin.

Enligt UHR riskerar fusket, om det tillåts fortsätta, att urholka förtroendet för högskoleprovet som urvalsmetod. Den som numera  ertappas med fusk stängs av i två år från att göra provet. Man hoppas också att polisen ska gå vidare med utredningen av fusket så att även de som levererar svaren avslöjas.

Andra idéer som UHR föreslagit för att stävja fusket är att placera elektroniska störsändare i provsalarna och införa kroppsvisitation vid misstanke om fusk. Men dessa förslag har regeringen inte sagt ja till.

Begränsad effekt

Samir Bezzazi, reportern på SVT Dold som avslöjade fusket, är inte helt övertygad om att det nya förfarandet med att polisanmäla fuskarna blir särskilt verkningsfulllt. Då tror han att avstängningen från nya prov är effektivare, fast bara för somliga.

– Vi vet att många av dem som fuskat sig in på verkliga topputbildningar har presterat mycket dåliga resultat när de väl börjat plugga. Vissa av dem har knappt ens lyckats ta gymnasieexamen och för dem är fusk enda chansen. Då är de nog beredda att ta risken oavsett konsekvenser.

Att arrangera fusket är fortfarande inte olagligt och enligt Samir Bezazzi har flera av de nätverk som tjänar miljonbelopp på verksamheten redan genomskådat UHR:s försök att gillra fällor. Han betonar också att verket inte kan ändra för mycket i proven eftersom de måste vara jämförbara över tid och över hela landet för att bli rättvisa.

Bekräftade rykten

Samir Bezazzi tror också att avslöjandet i SVT Dold, förutom att få UHR att vidta åtgärder, gör att fusket riskerar att göra fuskandet ännu vanligare.

– Tidigare har det mest varit rykten som florerat på nätet, men nu ser folk ser att det är möjligt att göra. Det bästa sättet att komma åt fuskarna är installera utrustning som stör ut telefontrafiken från provsalarna. Problemet är att det är bara polisen och försvaret som har rätt att göra det.

Högskoleprovet 29 oktober 2016

  • 79 procent av de anmälda 24 år eller yngre, det vill säga födda 1992 eller senare.
  • Totalt var det cirka 66.000 personer som anmälde sig, en något högre andel kvinnor än män.
  • Födda 1998 är den enskilt största årgången med 14.909 anmälda (22,5 procent).
  • Den yngste i år var född 2005 – de två äldsta 1939.
  • Provet gick att göra på 120 orter i Sverige och arrangeras av 21 universitet och högskolor. Den enda provanordnare som har fått fler anmälningar i höst jämfört med i fjol höst är Högskolan i Gävle, en ökning med 2,6 procent från 1 459 anmälda till 1.497.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.