Rabih Maaluf är bankekonom och har börjat på en kurs som kombinerar intensiva studier i svenska med praktik. Foto: SVT Nyheter

Högskoleutbildade invandrare ska få bättre svenskutbildning

Uppdaterad
Publicerad

De spridda projekt där svenskutbildning för högskoleutbildade invandrare kombinerats med praktik har lyckats över förväntan med att få in deltagarna i arbete. Nu lyssnar regeringen på kritiken och permanentar systemet.

Rabih Maaluf är bankekonom och har jobbat i nio år på en bank i Libanon. Han har just börjat på kursen Korta vägen i Trollhättan, där intensiva studier i svenska kombineras med praktik.

– Jag jobbade i nio år på en finansiell kontrollavdelning. Så jag har en bra erfarenhet på redovisning och financial controller, berättar han. Vi som invandrare, vi har inte så många kontakter här i Sverige, det är en bra möjlighet att komma in i Korta vägen, så att vi kan få praktik.

64 procent fick jobb

Resultaten på många håll är goda, gruppen är för ny för att kunna mäta resultaten än, men hitintill har flera deltagare redan fått jobb på vårdcentraler i området. På Korta vägen på Stockholms universitet hade 64 procent av förra årets klass fått jobb.

– Det är klart att när du samtidigt får möjlighet att studera och jobba så går integrationen fortare, och du kommer fortare in i samhället. Jag skulle önska att åtgärderna sattes in ännu tidigare, säger Nina Andersson, utbildningsledare på Folkuniversitetet.

I kontakt med arbetsgivarna

I Stockholms län finns ännu tidigare sådana här insatser, här finns SFX-svenskundervisning – utbildningar för yrkessvenska – med specialkurser för 19 olika yrken eftersom kommunerna i länet skickar akademiker med olika utbildningar till varandra för specialsvenska, och även här är resultaten goda. Den ger 25 procent större chans att få jobb enligt Riksrevisionens granskning.

– Vi kan erbjuda yrkesanpassad svenska där personerna i fråga tar betyget mycket tidigare och i många fall kommer de i kontakt med arbetsgivarna under utbildningstiden också, säger Sam Yildirim, utvecklingsledare på avdelningen för tillväxt på Länsstyrelsen i Stockholm.

”Krävs nationellt system”

I dag finns det ungefär 700 som får gå på SFX och 1.300 deltagare i olika Korta vägen-projekt runt om i landet. Regeringen har lagt in mer pengar till detta i höstbudgeten, men fler tillfälliga lokala projekt är fel tänkt, menar kritikerna. De efterlyser ett nationellt fast system som gäller på samma sätt i hela landet:

– Vi saknar en väg, en röd tråd, från ankomst till arbete, säger Sam Yildirim.

– Att det är för många kockar gör alltid att det tar längre tid. I dag har vi kontrakt till maj 2017 med möjlighet till förlängning ett plus ett år. Det är svårare att utveckla en organisation med kortsiktig finansiering. Om vi kan jobba med längre sikt så kunde vi utveckla vår verksamhet att bli ännu mer effektiv och det skulle frigöra resurserna att jobba mer med dem utan akademisk utbildning, säger Lovisa Fältskog Johansson, projektledare för Korta vägen i Stockholm.

Ska bli permanent

Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) har lyssnat på kritiken och aviserar idag att hon tänker ge Arbetsförmedlingen i uppdrag att permanenta detta:

– Korta vägen är väldigt bra och därför är det en verksamhet som ska permanentas och inte leva i projektform. Man mår inte bra av att leva i projektform, det här är en verksamhet som kommer att finnas en lång tid framöver. Nu gäller det att vi gör verkstad av detta, att vi bara bestämmer oss för att de personer som kommer hit lär sig rätt svenska, och kommer ut i arbete. Nu ska vi sluta med det här att vi gör så gott vi kan, nu ska vi se till att vi klarar det här.

– Se kostnaderna initialt som en investering, för Sveriges framtid. För att dessa människor ska vara med och bygga Sverige, säger Sam Yildirim.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.