– Jag hade lämnat mina barn på dagis och var på väg hem med min syster och hennes lilla barn. Han dök upp från ingenstans, berättar Anna.

Den svartsjuke mannen, som hon tidigare haft ett förhållande med, sköt tio skott. På gångvägen segnade Anna ned i en pöl av blod.

– Han hade kontaktförbud men han brydde sig inte, han fortsatte förfölja mig och hota mig. Så jag anmälde och anmälde. Det hjälpte ingenting, han fortsatte förfölja mig, berättar Anna.

Efter sex dager vaknade Anna upp på en intensivvårdsavdelning. Hon säger att det var nära att hon dog. Att hon saknade puls när hon kom in till sjukhuset.

”Ett mirakel att jag har benen kvar”

Följden av de tio skotten blev krossade benpipor, förstörda nerver, svårigheter att gå, ett bortskjutet pekfinger.

– Båda benen är så trasiga att det är ett mirakel att jag har mina ben kvar, säger hon.

– Om han hade haft en elektronisk boja då hade larmet gått till polisen mycket tidigare och detta kanske inte hade hänt.

Känner du dig besviken på att samhället inte kunde skydda dig?

– På något sätt ja. De gör ingenting innan något allvarligt händer.

För att åklagare ska besluta om fotboja måste kontaktförbudet först överträdas flera gånger, sedan skärpas av åklagare och sedan överträdas igen. Först som steg tre kan fotboja bli aktuellt.

Det är alldeles för högt ställda krav, menar Annars målsägarbiträde Klea Sangborn.

– Jag förstår ju har de har tänkt, att vi måste värna rättssäkerheten, vi ger dem en chans och en till chans… Men det funkar inte. Fram till steg tre – fotboja, som ingen har fått – hinner folk dö eller bli allvarligt skadade. Vi bör sätta in fotboja tidigare, säger hon.

Reportage i Agenda söndagen den 18 maj kl 21.15 i SVT2. I studion justitieminister Beatrice Ask. Se programmet här.

Anna är ett fingerat namn.