Anna Berggren bor i Göteborg och var i Stockholm på konferens i fredags. På eftermiddagen skulle hon ta tåget tillbaka hem men fördrev tiden på stan och var på väg till Drottninggatan. Precis när hon kom runt hörnet från Klarabergsgatan hörde hon en hög smäll när lastbilen körde in i varuhuset Åhléns.
– Jag tänker att 'herregud, det är en olycka' men när jag såg alla skräckslagna människor och och förödelsen på gatan förstod jag att det var någonting mer, säger Anna Berggren.
”Kändes ofattbart”
Eftersom hon inte känner till staden sökte hon sig till centralstationen. När hon möttes av allt fler panikslagna människor och utryckningsfordon började Anna Berggren förstå allvaret i situationen. Hon övernattade hos en kollega och kunde ta sig till Göteborg på lördagkvällen.
– Då bara strömmade allt genom mig, jag bara grät och allt kändes ofattbart. Och när jag lämnade platsen, ju längre bort tåget kom desto mer avlägset blev det, det var som en diffus mardröm, säger hon.
LÄS MER: Minuter av terror – med vittnenas ord
På söndagkvällen bestämde hon sig för att starta en grupp på Facebook: Vi som var där ”Attacken i Stockholm 7 april 2017”. Gruppen har i skrivande stund runt 200 medlemmar.
– Det är en så fantastiskt fin respons, folk är verkligen glada att gruppen finns och att vi kan ge varandra massa kärlek. En del kanske bara behöver skriva av sig och en del behöver få mer, och man kan få en mer komplett bild av vad man upplevt, säger Anna Berggren.
LÄS MER: De blev offer för terrorn
Många som delat med sig av sina upplevelser i gruppen var inte på Drottninggatan, men upplevde ändå en stor otrygghet eller till och med dödsångest.
– Det är viktigt att de känner att de inte överreagerar för de bär också på ett stort trauma och behöver stöd, säger Anna Berggren.
Påverkad av händelsen
Det är först nu, några dagar efter attentatet, som allting börjat sjunka in på riktigt.
– Jag är fruktansvärt trött och känner hur påverkad jag blivit av händelsen, om jag ser en grupp med människor eller om jag ser lastbilar i hög fart får jag ett enormt stresspåslag. Men jag har känt en oerhört stor värme som gör mig helt tårögd, säger Anna Berggren.