De utgör en liten grupp men hör till de mest utsatta, barnen och ungdomarna från Marocko. Mer utsatta än andra ensamkommande flyktingbarn. Det skriver Barnrättsbyrån i en rapport som publiceras i dag.
– Det leder till en humanitär katastrof när de här ungdomarna varken kan skickas hem eller har fullvärdiga rättigheter i Sverige, säger Babak Behdjou, jurist på Barnrättsbyrån.
Organisationen har samlat den kunskap som finns om denna grupp som på många sätt lever i en skuggzon och som svenska myndigheter har påtagliga svårigheter att nå. Det handlar just nu om omkring 800 personer under 18 år, 200-300 av dem i Stockholm.
Låg tilltro till vuxna
Var och en är individer och olika men rapporten listar flera gemensamma nämnare. När de kommer till Sverige har de ofta redan levt på gatan i Marocko och i Europa.
Nästan alla som myndigheterna kommer i kontakt med har ett drogberoende och de har en extremt låg tilltro till vuxna och myndigheter. Detta sammantaget gör att de är svåra att nå för till exempel socialtjänsten. De flesta som placeras på HVB-hem rymmer därifrån.
Enligt polisen är ungdomarna överrepresenterade när det gäller att begå brott, framför allt stölder av olika slag. Pojkarna löper också mycket högre risk än andra ungdomar att utsättas för brott. Polisen vittnar också i rapporten om hur äldre ungdomar i gruppen drar in nykomlingarna i kriminalitet och droger.
Hjälpen upphör vid arton
De som ändå tar till sig hjälp riskerar att hamna i en mycket utsatt situation när de fyller arton, skriver Barnrättsbyrån. Då upphör skolgång och socialtjänstens ansvar och de hamnar på flyktingförläggning i väntan på en avvisning som mycket sällan blir av.
Eftersom pojkarna inte har flyktingskäl är det försvinnande få som har chans att få uppehållstillstånd i Sverige. I rapporten beskrivs Marockos ointresse av att låta pojkarna komma tillbaka till hemlandet.
Efter många försök slöt svenska regeringen i januari en överenskommelse med den marockanske talmannen att bilda en gemensam kommitté med målet att återbörda pojkarna till Marocko. Men avtalet är muntligt, det finns ännu ingen kommittéledamöter och inga klara riktlinjer för hur arbetet ska gå till.
Ingenmansland
Därmed lämnas de marockanska ungdomarna i ett ingenmansland utan något klart hopp om lösning, menar Babak Behdjou på Barnrättsbyrån.
– De är illa ute och det finns just nu ingen bortre tidsgräns för hur länge de ska befinna sig i den här situationen.